Hjälparbete

Vilka organisationer och föreningar känner du till som arbetar med hjälparbete idag?
Vilka organisationer och föreningar känner du till som arbetar med hjälparbete idag?

Under andra världskriget ville många svenskar bidra till att hjälpa människorna i våra krigsdrabbade grannländer. Genom frivilligt arbete jobbade män, kvinnor, barn och ungdomar med olika humanitära projekt för att kunna hjälpa till. Organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen, Fredrika Bremerförbundet med flera gjorde stora insatser. Dessutom startades nya hjälporganisationer upp under kriget, t ex Centrala Finlandshjälpen och Svenska Norgehjälpen samt på lokal nivå Svensk-Norska Kamratkretsen Östersund.

Svenska Norgehjälpen

SvNo_hjalpenSvenska Norgehjälpen startades 1942 för att samordna och effektivisera de humanitära hjälpinsatserna i det ockuperade Norge. Norgehjälpen stöddes främst av de stora arbetsmarknadsorganisationerna och tog sig många former: bespisning av barn och gamla, byggande av sjukhus och konvalescenthem, bidrag till norska sjömansfamiljer m.m. Hjälpen finansierades i huvudsak genom insamlingar och hade, utom naturagåvor, ett samlat värde på ca 72 milj. kr., varav 22 milj. kr. från industrins insamlingsaktion Norvegia. Kansliet förlades till LO, vars ordförande August Lindberg tagit initiativet. Norgehjälpen avvecklades efter befrielsen 1945.

Svenska Norgehjälpen startades 1942 för att samordna och effektivisera de humanitära hjälpinsatserna i det ockuperade Norge. Norgehjälpen stöddes främst av de stora arbetsmarknadsorganisationerna och tog sig många former: man delade ut mat till barn och gamla, byggde sjukhus och konvalescenthem, bidrag till norska sjömansfamiljer m m. Pengar fick man genom stora insamlingar. Både privatpersoner och industrier skänkte pengar. Kansliet förlades till LO, vars ordförande August Lindberg tagit initiativet. Norgehjälpen avvecklades efter befrielsen 1945.

Evakuering av barn

krigsbarnMånga familjer anmälde sig för att ta emot flyktingar och evakuerade barn. Under andra världskriget förflyttades tusentals finska barn till svenska hem. Det var barn som förlorat sina föräldrar i kriget eller barn som behövde evakueras från krigshärjade delar av Finland. (Läs mer om finska flyktingbarn här.) Föreningar eller enskilda personer tog också hand om fadderbarn från Norge och Finland. Mängder av pengar och varor av olika slag samlades in för att bidra till hjälpinsatserna. Vid slutet av kriget, och tiden därefter, så gjordes också hjälpinsatser ute i Europa. Många människor ville bidra till att de krigshärjade delarna av Europa skulle kunna byggas upp igen.

Röda korset

68377_roda_korset68320_roda_kristallen

Reflektera: Hur jobbar Röda Korset i ditt närområde idag?
Reflektera: Hur jobbar Röda Korset i ditt närområde idag?

Röda korset grundades 1863 av Henri Dunant för att hjälpa krigsoffer. Henri kom från Schweiz, och symbolen för Röda korset är ett rött kors på vit botten – d v s den schweiziska flaggan med omvända färger. I muslimska länder använder man istället en röd måne på vit botten. Och nu finns det också en helt ickereligiös bild, den stående kristallen i samma färger.

Rödakorsveckan genomförs varje år världen över. I år (2015) betonar man betydelsen av kunskaper i första hjälpen och utmanar också skolelever att testa sina kunskaper och lära sig nytt.
Rödakorsveckan genomförs varje år världen över. I år (2015) betonar man betydelsen av kunskaper i första hjälpen och utmanar också skolelever att testa sina kunskaper och lära sig nytt.
Titta noggrant på affischerna, både Röda Korsets och Norgehjälpen. Hur tolkar du dem? Vad finns det för symboler och budskap på dem?
Titta noggrant på affischerna, både Röda Korsets och Norgehjälpen. Hur tolkar du dem? Vad finns det för symboler och budskap på dem?

Under 1930-talet var Sverige hårt drabbat av fattigdom, kriser och arbetslöshet. Stöd inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, smittskydd o s v som staten idag kan erbjuda fanns inte då. Till undsättning fanns istället de frivilliga organisationerna, däribland Röda Korset. Vi är i dag vana vid att dessa organisationer hjälper människor i nöd i andra delar av världen. Men i dåtidens Sverige skrek nödropen högt från den egna befolkningen.

Rödakorsveckan genomförs varje år världen över. I år (2015) betonar man betydelsen av kunskaper i första hjälpen och utmanar också skolelever att testa sina kunskaper och lära sig nytt.

Kofonden

På hemmaplan i Jämtland kämpande Röda Korset hårt för att hjälpa de krissatta. Fördelning och utdelning av mjöl samt kläder gjordes, men den mest uppmärksammade hjälpinsatsen blev den så kallade ”Kofonden”. Idén lanserades av landhövdingskan Hanna Rydh som verkade inom Röda Korsets sociala sektion. Hon i sin tur hade fått uppslaget från fattigvårdsstyrelsen i Lit. Kofonden byggde på att Röda Korset via gåvor skaffade ett antal kor som man sedan lånade ut till behövande barnfamiljer.

Reflektera: Kofonden är ett exempel på "hjälp till självhjälp". Idag anordnas "get-banker" eller system för mikrolån i andra delar av världen. Hur fungerar de?
Reflektera: Kofonden är ett exempel på ”hjälp till självhjälp”. Idag anordnas ”get-banker” eller system för mikrolån i andra delar av världen. Hur fungerar de?

Konceptet blev till en succé och organisationer och privatpersoner skänkte pengar till fonden. Så tillkom Östersunds Röda Korsets ko, Östersunds husmodersförenings ko, Frösö sjukhuspersonalens ko, Tempo-personalens ko, Frimurarnas ko, Odd Fellows ko, Tidningen Våra Damers ko osv. Systemet utvecklades sedan så att man via Röda Korset räntefritt kunde låna pengar till ett koinköp. För att få låna/köpa en ko krävdes det att familjerna var barnrika, fattiga och skötsamma. Det sistnämnda var viktigt så att man kunde förlita sig på att kon sköttes och/eller att lånet senare avbetalades på bestämd tid.
Kofonden hade sin mest aktiva period under 30- och 40-talet men avvecklades inte förrän 1963. Under sin verksamma period hade över 300 kor förmedlats antingen via lån eller avbetalning.

En av de allra första kor som Röda korset lånade ut via distriktets kofond. Upphovsman: Svenska Röda Korset, Föreningsarkivet i Jämtlands län
En av de allra första kor som Röda korset lånade ut via distriktets kofond. Upphovsman: Svenska Röda Korset, Föreningsarkivet i Jämtlands län
Ansökan om medel ur kofonden

Brev med ansökningar från familjer runt om i länet, intyg med referenser från kommunala företrädare, avtal mellan sociala sektionen och låntagaren finns kvar i Röda Korsets arkiv på Föreningsarkivet i Jämtlands län. Med hjälp av dessa handlingar kan vi exempelvis se hur en kvinna i Köttsjön anhöll om lån ur kofonden 1940:

”Härmed får vördsamt fråga om huruvida Röda Korset fortfarande har någon fond varur man kan få låna andel till inköp av kor. Min man, som f.n. är enkelt till beredskapstjänst i Boden och med stor sannolikhet torde förbliva där hela sommaren, och jag arrendera sedan den 15 maj d.å. ett mindre jordbruk här i Köttsjön å vilket kan födas ungf. 4 kor, men vi se oss f.n., på grund av min mans militärtjänst, inte i stånd till att kunna inköpa några kreatur under den närmaste tiden. Vi ha 7 barn i åldern 12-1 år varför det är mycket svårt, att nu när vi har fått ett litet jordbruk icke kunna genast inköpa kor.”

Jämtlandheim

Reflektera: I Sverige har vi inte längre barnhem. Istället tas varje år 20 000 barn omhand i "familjehem". Vad är skillnaden?
Reflektera: I Sverige har vi inte längre barnhem. Istället tas varje år 20 000 barn omhand i ”familjehem”. Vad är skillnaden?

Efter krigsslutet var man inom Röda Korsets Jämtlandsdistrikt mycket engagerade i återuppbyggnadsarbetet i det krigshärjade Tyskland. Man deltog i arbetet med matdistribution, särskilt i soppköp där man serverade ”Schwedensuppe”, men också i direkta byggprojekt.  Så blev Röda korsdistriktet fadder till ett daghem i Hamburg som fick namnet Jämtlandheim. Jämtlandheim var det första nybyggda daghemmet i staden efter kriget.

 

Kommentera