Etikettarkiv: yttrandefrihet

Övning Arbetskompani

 Förmågor

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för  att skapa historisk kunskap
     
  • Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
     
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Uppgifter

  1. Vad är kommunism? Diskutera vad ideologin egentligen innebär.
  2. Varför ansåg man att kommunister kunde vara farliga för samhället?
  3. Vad är ett koncentrationsläger?
    Hur länge har begreppet funnits?
    Är det bara i Tyskland det funnits koncentrationsläger?
    Använd dig både av wikipedia.se och ne.se!
  4. Vad är skillnaden mellan koncentrationsläger, förintelseläger, arbetsläger, arbetskompanier och fångläger?
  5.  Läs källtexterna på arkivochlarande.se / arbetskompani / agitation och redogör för varför militären ville ha arbetskompanier.
  6.  Läs brevet till stadsrådet Per Albin Hansson (som sedan blev statsministern). Vad står det? Vad tycker kvinnan som skriver brevet om arbetskompanierna?
  7.  Vad anser du om att man hade arbetskompanier i Sverige? Argumentera för din åsikt!
  8.  Diskutera i klassen: Var går gränsen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Sverige? I dag är det stora diskussioner kring Sverigedemokraterna. Dels handlar de om huruvida Sverigedemokraterna ska få sprida rasistiska budskap, dels huruvida andra politiker måste acceptera de folkvalda ledamöterna från Sverigedemokraterna som nu sitter i Riksdagen. Hur kan man tänka runt detta?

    Skriv ut som pdf

Demokratisering

Demokrati är ingenting man bara får. I Sverige brukar vi säga att vi fick allmän och lika rösträtt 1921. Men detta är inte alldeles sant, och mycket hände dessförinnan.

Det var många olika grupper i samhället som stod utanför rösträttssystemet. Många av dem försökte påverka politiker med olika argument, så att just de skulle få tillgång till möjligheten att delta. Vissa gruppers röster hördes inte alls.

Den stora gruppen som stod utanför var arbetare med lägre inkomst. De insåg att samtidigt som de krävde att få delta, måste de själva också förändras. De måste göra sig valbara, för att i en framtid där de fått igenom sina krav också kunna ta ansvar och ta plats i politiken. Detta kunde ske på lite olika sätt. Ett sätt som var vanligt inom flera olika organisationer, fackförenings- och nykterhetsrörelsen till exempel, var att starta diskussionsklubbar.

Här finns exempel från två olika byar i Jämtland där ”vanliga” ungdomar samlas och diskuterar olika frågor. De tränar på att lyfta en fråga, prata inför andra genom att argumentera och sedan även leda mötet och ibland också skriva protokoll.

Om diskussionsföreningar i Jämtland

Vad diskuterade ungdomarna om?

Diskussionsföreningen ”Tyst”

Diskussionsföreningen ”På Lek och Allvar”

Läs mer

Vaddå demokratisering?

Hur växte demokratin fram i Sverige?

Riksdagens historia

Tvåkammarsystemet