Alla inlägg av Eva

På fängelset

Emma Kristina kom till fängelset den 27 mars, alltså redan innan rättegången, och skrivs in som fånge nr 85. I fångrullan finns ett beskrivande signalement av henne. Hon hade blå ögon, ljusbrunt hår, rak näsa, ovalt ansikte, ordinär växt och var 1.61 cm lång. Med sig till fängelset hade hon sockar, en klänning, en väst, två halsdukar, en kjol, ett livstycke, ett linne, kalsonger, två par strumpor, skor och en näsduk. Alltsammans var tillsammans värt 15 kr och 60 öre. Karl Alfred befann sig åtminstone till en början hos Sofia Lindberg på Hornsberg. Jämtlands länscellfängelse var nu Emma Kristinas hem ända fram till den 2 juli 1894 då hon släpptes på fri fot igen.

Framsidsa 1893

Fångrullorna som pdf

Vistelsen på fängelset skulle både vara straff och själavårdande. Varje söndag och helgdag var det gudstjänst. Prästen har i fängelsets kyrkobok noterat att Emma hade ett gott uppförande och hade godkänd kunskap i kristendom, läsning och skrivning vid ankomsten. Han skriver också att hon alltid var nykter. Just nykterhet kontra onykterhet är ett ämne som är viktig för fångvården. Det är stora problem med alkohol i staden. Fängelsedirektören skriver i den summariska redogörelsen för religions- och skolundervisning att många av de brott som begåtts har skett i onyktert tillstånd. Hade fången inte varit onykter hade brottet sannolikt aldrig skett. Bakgrunden till Emma Kristinas graviditeter vet vi inte något om, och inte heller om alkoholen hade någon direkt påverkan på detta. Vi vet också väldigt lite om papporna till hennes barn. Östersund vid den här tiden präglades av stor inflyttning. Järnvägen höll på att byggas, staden växte snabbt och det var många människor med olika bakgrund och förutsättningar som fanns i staden. 1860 hade Jämtlands län en folkmängd på drygt 60 000 personer men under perioden fram till 1920 hade den siffran fördubblats!

 

Kyrkobok från fängelset

 

Även om prästen i kyrkoboken alltså skrev att Emma hade ett gott uppförande, finns det också en notering i fängelsets straffjournal om att hon vid ett tillfälle dömdes till extra diciplinstraff för att hon ritat på cellinventarierna och knackat i cellväggen. Åverkan på statens egendom, och försök till att kommunicera med andra fångar var strängt förbjudet och måste straffas. Emma Kristina fick därför sova utan sängkläder, direkt på britsen, under fem dygn, och naturligtvis också ersätta det förstörda. Straffet pågick från den 17 juli 19.30 till den 22 juli 19.30, eller ”klockan ½ 8” om eftermiddagen som det står i dokumentet. Man kan ju tänka att det var skönt att incidenten hände på sommaren.

 

Bild ur straffjournalen. Emma Kristina får extra bestraffning under sin fängelsetid
Bild ur straffjournalen. Emma Kristina får extra bestraffning under sin fängelsetid

 

 

Emma Kristina0015

På dagarna arbetade Emma Kristina med att laga kronopersedlar. Detta gjorde hon sex dagar i veckan, året runt. Hon var endast ledig söndagar och helgdagar. För detta fick hon 8 öre per dag. Pengarna hon tjänade använde hon till att betala porto för fem brev och köpa lite tvål. Som extra stimulans för fångarna hade fängelset ett bibliotek, som fångarna hade möjlighet att låna böcker ifrån. Det fanns 380 böcker kring religion, 43 böcker kring historia och geografi, 13 i naturvetenskap och 218 av blandat innehåll. Böckerna lånades ut flitigt (utom de i naturvetenskap som inte hade ett enda utlån under 1893), men vi vet inte vem som lånade vad.

 

I avräkningsboken förs både inkomster och utgifter in. Man kan se att Emma Kristina tjänat pengar på att laga kronopersedlar (kläder från militären) och använt pengarna till tvål och porto
I avräkningsboken förs både inkomster och utgifter in. Man kan se att Emma Kristina tjänat pengar på att laga kronopersedlar (kläder från militären) och använt pengarna till tvål och porto

 

 

 

Emmas bakgrund

Emma Kristina föddes den 22 november 1873. Hennes mor var ogift och hette Brita Larsdotter. Strax efter att Emma Kristina föddes, flyttade modern med sin dotter till Östersund. Där tog hon de arbeten som fanns, men fick också hjälp av fattigvården för att klara sitt uppehälle.

Prästbetyg, hämtat från domboken
Prästbetyg, hämtat från domboken

1883 gifte sig modern med järnvägsarbetaren Axel Fredrik . Han dog dock genom en drunkningsolycka bara två år senare. Emma Kristina gick i folkskola och lärde sig att läsa och skriva. När hon var 16 år hade hon tillräckliga kunskaper för att få ta nattvarden för första gången. Emma Kristina bodde sedan hemma hos sin mor på Prästgatan 19 i Östersund tillsammans med sina 4 syskon fram till år 1890. Då var hon 17 år och började ta tjänst i olika hushåll.

Hennes första arbetsgivare var major G Mühlfeldt, och hos honom stannade hon till våren 1891. Därefter arbetade hon hos kommissionslantmätare G A Laurits på Frösön fram till hösten samma år. Sedan får Emma Kristina tjänst hos slaktaren J P Sandahl. Vid den här tiden har det också visat sig att Emma Kristina var gravid, och den 28 februari 1892 födde hon en son, Karl Alfred. Hon var nu 19 år.

Huruvida tjänsteförändringen från kommissionslantmätaren till slaktaren hade ett samband med hennes graviditet vet vi inte. När barnet skulle födas flyttade hon hem till sin mor och bodde där under två månader samtidigt som hon försörjde sig på tillfälligt arbete. I augusti flyttade hon sedan vidare till Lit där hon under två månader arbetade hos olika bönder. Därefter kom hon tillbaka till Östersund där hon under hösten arbetade på Ångbryggeriet. Sedan blev hon gravid igen. Barnet födelse beräknades till maj. Så kom det dock inte att bli.

Historiebruk

Uppgift

Läs igenom brevet till Per Albin Hansson
Läs igenom Krigsmaktens skrivelse

 

Båda handlar om arbetslägren, men har olika perspektiv. Jobba sedan två och två, där ni genom ett ”rollspel” diskuterar rätt eller fel.

 

Förmågor

Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv

Övning: Hur gammal var man när man fick barn?

Enkel uppgift i historisk metod

Alla skolor och bibliotek har tillgång till Riksarkivets Digitala forskarsal (SVAR) gratis. Om du inte redan fått tillgång, får du reda på hur du gör här!

Tidsåtgång 90 minuter

Frågeställningar

 

  • Vilka källor kan vi använda?
  • Avgränsningar, (geografiskt och tidsomfång)
  • Ha en teori, och undersök om den stämmer
  • Hur avläser man källan?
  • Vad gör jag om mina avgränsningar inte håller?
  • Stämmer den inte? Vad har jag fått mina förutfattade meningar ifrån? Varför stämmer inte det gemensamma minnet?

Uppstart

Börja diskutera i gruppen hur gammal de tror man var när man födde barn i slutet på 1800-talet. Skiljer det sig från 1700-talet? Om så, varför då? Kan man ta reda på om denna föreställning stämmer med verkligheten? Kan man testa sitt påstående? Vad finns det för källor att tillgå? Tipsa om prästernas födelse- och dopböcker.

Bestäm er för ett eller två årtal ni vill göra nedslag i. 1887? 1852? 1718? Diskutera samtidigt om valet av år kan ha konsekvenser för er undersökning. Var det krig? Svält? etc.

Låt eleverna (i grupper om två) välja olika församlingar att undersöka. Diskutera hur ni gör urvalet. Väljer ni församlingar från samma region, eller sprider ni er över Sverige? Vad kan detta urval få för konsekvenser för ert resultat?

Genomförande

Låt eleverna sedan jobba två och två, och gå igenom den församling och det år man valt. Öppna en födelse- och dopbok, och visa hur den är uppbyggd. Var hittar man moderns ålder? Notera att det inte bara blir förstföderskor man antecknar, utan alla födande kvinnor. Låt eleverna göra en lista över de åldrar man tror kvinnorna har när de föder. När man sedan går igenom födelseboken kan en person läsa åldrarna, och en person sätta streck vid rätt ålder. På så sätt får man en kurva över när det är vanligast att föda barn.

t ex                22 år              I                       23 år              IIII

Nu uppstår kanske problem?

En del församlingar anger inte åldern på modern. Hur gör man då? Och hur påverkar detta vårt resultat?

Andra anger även på fadern – vill man då ta reda på även hur gamla papporna var?

En del församlingar anger bara ett åldersintervall för modern, t ex 35-40. Hur hanterar man detta?

Kanske måste listan över troliga åldrar för barnafödande att justeras?

Ibland är det oläsligt – hur hanterar man det?

Sammanställning, resultat och utvärdering

 

När man fört bok över utvald församling och utvalt år är det dags att sammanställa och jämföra med varandra.

  • Kom vi fram till det vi trodde – eller fick vi ett annat resultat?
  • Om resultatet skiljer sig från vad vi trodde, varifrån har vi fått får förutfattade mening?
  • Varför skiljer sig denna från vår undersökning?
  • Kan vi lita på vårt resultat?
  • Skiljer sig våra noteringar? Vad är det iså fall som skiljer, och vad kan det bero på?
  • Har vi ett tillräckligt stort urval för att kunna dra några slutsatser?

 

 

 

Häxor och trolldom

Ordet häxprocesser för oftast tanken till en mörk medeltid
där kvinnor brändes levande på bål. Faktum är att de mest
omfattande trolldomsrättegångarna i Sverige hölls under
1600-talet. Då försökte statsmakten och kyrkan komma till
rätta med den sedan länge utbredda vidskepelsen och
trolldomen.

Vilka var det som anklagades? För vad? Här kan du själv
läsa i domböckerna om några häxprocesser som ägt rum
i Jämtland och Härjedalen.

Vem var kung Håkan?

När dokumentet skrevs, 1371, hörde Jämtland till Norge. Håkon Magnusson var kung i Norge under perioden 1343 – 1380. Han föddes troligen någon gång mellan den 8-17 augusti 1340 och dog i augusti eller september 1380. Han ligger begravd i Mariakyrkan i Oslo. Hans kungatitel var Håkon VI Magnusson. Hans pappa hette Magnus Eriksson och var kung av Sverige och Norge, och hans mamma hette Blanka av Namur. Mest känd i familjen blev dock Håkons fru – Drottning Margareta!

Håkons pappa, Magnus Eriksson, valdes till svensk kung redan som treåring efter alla turer kring Håtunaleken (http://www.botkyrka.se/bibliotekochkultur/kulturhistoria/kulturhistoriskaguiden/H%C3%A5tunaleken) och händelserna vid Nyköpings gästabud. (http://wadbring.com/historia/sidor/nykoping.htm). Samtidigt ärvde han Norge av sin morfar Håkon V Magnusson. Norge och Sverige kom därför i union med varandra.

Tanken var att Magnus Erikssons två söner skulle ärva vars ett kungarike, Håkon (i brevet) skulle ärva Norge, och brodern Erik Magnusson skulle ärva Sverige. När Erik plötsligt dog, blev istället Håkon under en kort period kung också över Sverige – dock tillsammans med sin far (1362-1364)!

Övning Arbetskompani

 Förmågor

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för  att skapa historisk kunskap
     
  • Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
     
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Uppgifter

  1. Vad är kommunism? Diskutera vad ideologin egentligen innebär.
  2. Varför ansåg man att kommunister kunde vara farliga för samhället?
  3. Vad är ett koncentrationsläger?
    Hur länge har begreppet funnits?
    Är det bara i Tyskland det funnits koncentrationsläger?
    Använd dig både av wikipedia.se och ne.se!
  4. Vad är skillnaden mellan koncentrationsläger, förintelseläger, arbetsläger, arbetskompanier och fångläger?
  5.  Läs källtexterna på arkivochlarande.se / arbetskompani / agitation och redogör för varför militären ville ha arbetskompanier.
  6.  Läs brevet till stadsrådet Per Albin Hansson (som sedan blev statsministern). Vad står det? Vad tycker kvinnan som skriver brevet om arbetskompanierna?
  7.  Vad anser du om att man hade arbetskompanier i Sverige? Argumentera för din åsikt!
  8.  Diskutera i klassen: Var går gränsen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Sverige? I dag är det stora diskussioner kring Sverigedemokraterna. Dels handlar de om huruvida Sverigedemokraterna ska få sprida rasistiska budskap, dels huruvida andra politiker måste acceptera de folkvalda ledamöterna från Sverigedemokraterna som nu sitter i Riksdagen. Hur kan man tänka runt detta?

    Skriv ut som pdf