Alla inlägg av Eva

Övning Arbetskompani

 Förmågor

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för  att skapa historisk kunskap
     
  • Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
     
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Uppgifter

  1. Vad är kommunism? Diskutera vad ideologin egentligen innebär.
  2. Varför ansåg man att kommunister kunde vara farliga för samhället?
  3. Vad är ett koncentrationsläger?
    Hur länge har begreppet funnits?
    Är det bara i Tyskland det funnits koncentrationsläger?
    Använd dig både av wikipedia.se och ne.se!
  4. Vad är skillnaden mellan koncentrationsläger, förintelseläger, arbetsläger, arbetskompanier och fångläger?
  5.  Läs källtexterna på arkivochlarande.se / arbetskompani / agitation och redogör för varför militären ville ha arbetskompanier.
  6.  Läs brevet till stadsrådet Per Albin Hansson (som sedan blev statsministern). Vad står det? Vad tycker kvinnan som skriver brevet om arbetskompanierna?
  7.  Vad anser du om att man hade arbetskompanier i Sverige? Argumentera för din åsikt!
  8.  Diskutera i klassen: Var går gränsen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Sverige? I dag är det stora diskussioner kring Sverigedemokraterna. Dels handlar de om huruvida Sverigedemokraterna ska få sprida rasistiska budskap, dels huruvida andra politiker måste acceptera de folkvalda ledamöterna från Sverigedemokraterna som nu sitter i Riksdagen. Hur kan man tänka runt detta?

    Skriv ut som pdf

Övningar

Vi har tagit fram övningar kring de olika områdena. I bakgrunden finns förmågorna från Lgr 11 och Gy 11. Om ni själva utformar ”lektioner” eller uppgifter utifrån materialet, och känner att ni vill dela med er till andra, lägger vi gärna ut dem här! Kontakta oss!

Om oss

logga Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund               logga Föreningsarkivet i Jämtlands län

 

Ansvarig för sidan är Föreningsarkivet i Jämtlands län tillsammans med Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund.

Producenter av sidan är Eva Tegnhed, Mia Nilsson och Jim Hedlund. De är utbildade pedagoger  med bakgrund inom både förskola, grundskola och gymnasium.

Vi har i uppgift att sprida kunskap om och ur arkiv, och vill göra det på ett lustfyllt sätt. Barn och ungdomar, vuxna och seniorer är alla välkomna till vår verksamhet. Vi tror också att det är viktigt att man redan som liten kommer i kontakt med arkiven och får kunskap om hur viktiga arkiven är i samhället och vad de innebär för demokratin. Dessutom finns det ju så mycket spännande information i dem!

Genom den här sidan hoppas vi på att kunna tillgängliggöra materialet på ett lättsamt sätt, så att det enkelt kan användas både av skolor, studiegrupper och allmänheten i gemen.

Besök gärna hemsidan för Arkivet i Östersund och läs mer om oss och vad som händer på plats!

Hör gärna av er till oss om ni har några frågor!

Sidansvarig: Eva Tegnhed[at]faj.se

Medeltiden

Medeltiden i Sverige brukar räknas från ca 1050 till 1520. Under den här tiden var dock inte Jämtland svenskt, utan norskt. Av det skriftliga material som finns bevarat från medeltiden, finns därför bara en del i Sverige. En stor del finns på Riksarkivet i Norge. Bland annat finns originalet till Jämtlands sigill där.

 

Jämtlands sigill, från 1301.
Jämtlands sigill, från 1301.

 

Pergament

Vid den här tiden använde man sig inte av papper som idag. Istället skrev man på pergament som är gjort av djurskinn. I Sverige använde man sig av detta från ca 1100 (efter kristnandet) och fram till 1600-talet när man istället gick över till  att använda lump, d v s ett slags papper gjort av tygfibrer. Först vid mitten av 1800-talet började man göra papper av träfiber i Sverige.

Det var med andra ord svårt och dyrt att få tag på pergament. De pergament som finns bevarade handlar ofta om ägande. Kungen skänker mark, någon ärver, gränsen mellan två tomter ska gå här…

Här ser du ett exempel på just ett sådant dokument. Kung Håkan skänker mark till Peter i Börön, Lockne socken i Jämtland. Dokumentet är daterat till 1371.

Vad säger dokumentet mer?

Avskrift

Håkan Magnussons sigill
Håkan Magnussons sigill

Vem var kung Håkan?

Vad menas med sex mäns prövning?

Vad vet vi om Peter Alexandersson?

Historisk karta över Våge och Borön (1761/1763)

HIstorisk karta över Berget under Förbergs by i Revsund (1798)

Översiktsbild över området. Klicka på länken för att få fram kartan.
Översiktsbild över området. Klicka på länken för att få fram kartan.

Översiktskarta över området

Hur kom dokumentet till Landsarkivet i Östersund?

Lite om Jämtland vid den här tiden

Vad är ett pergament?

Vad kan ett gammalt pergament berätta om medeltiden?

Demokratisering

Demokrati är ingenting man bara får. I Sverige brukar vi säga att vi fick allmän och lika rösträtt 1921. Men detta är inte alldeles sant, och mycket hände dessförinnan.

Runt år 1900 var det många olika grupper i samhället som stod utanför rösträttssystemet. Många av dem försökte påverka politiker med olika argument, så att just de skulle få möjlighet att delta. Den stora gruppen var arbetarna inom industri och jordbruk. Vissa gruppers röster hördes inte alls, till exempel minoritetsgrupper och människor med funktionsvariationer.

Den stora gruppen med arbetare insåg att samtidigt som de krävde att få delta, måste de själva också förbättra sina kunskaper inom olika områden. I en framtid där de fått igenom sina krav, måste de själva också kunna ta ansvar inom politiken. Ett sätt många valde var att starta en diskussionsklubb.

Här finns exempel från två olika byar i Jämtland där ”vanliga” ungdomar samlas och diskuterar olika frågor. De tränar på att lyfta en fråga, prata inför andra genom att argumentera och sedan även leda mötet och ibland också skriva protokoll.  Kunskaper som de själva menar är viktiga att kunna inför framtiden då de alla förhoppningsvis har rösträtt. Denna typ av diskussionsklubbar var vanliga inom fackförenings- och nykterhetsrörelsen.

Om diskussionsföreningar i Jämtland

Vad diskuterade ungdomarna om?

Diskussionsföreningen ”Tyst”

Diskussionsföreningen ”På Lek och Allvar”

Läs mer

Vaddå demokratisering?

Hur växte demokratin fram i Sverige?

Riksdagens historia

Tvåkammarsystemet

Brev hem

Olof Liljegren är 28 år när han emigrerar till Amerika 1857. Väl där tar han värvning och strider för nordstaterna i amerikanska inbördeskriget.

Jonas Nilsson, Olofs pappa.
Jonas Nilsson, Olofs pappa.

Kvar hemma i Boggsjö, Jämtland, finns hans pappa Jonas. Breven Olof skickar hem till honom sparades.

De rymmer berättelser om allt från sammandrabbningar med indianer och synen på slavar till beskrivningar av det nya landet och personliga upplevelser av kriget men också av vänskapen mellan soldaterna.

Karta Liljegren
Karta över de platser Lilegren nämner. Klicka på länken nedan för att få den i större format.

 

Se karta över platser Liljegren refererar till

Introduktion till de enskilda breven

Vem var Olof Liljegren?

Breven i original med avskrifter

Brev A: vintern 1857
Avskrift          Original

Brev B: våren 1857
Avskrift
          Original

Brev C: december 1861
Avskrift
          Original

Brev D:  sommaren 1861
Avskrift
          Original

Brev E: våren 1862
Avskrift          
Original

Brev F: 14 maj 1862 (till Edblad)
Avskrift
          Original

Brev G: 23 maj 1862
Avskrift
          Original

Brev H: 3 augusti 1862
Avskrift          
Original 

Brev I: januari 1863 (dock daterat till januari 1862)
Avskrift
          Original

Brev J: januari 1863
Avskrift          
Original

Brev K:  1863
Avskrift          
Original

Brev L: 11 april 1863
Avskrift          
Original

Brev M: 1863
Avskrift          
Original

Brev N: september 1863
Avskrift          
Original

Brev O: november 1863
Avskrift
          Original

Brev P: 20 april 1864
Avskrift          Original 

Brev Q: 11 december 1864 (Sorgebrevet från G A Glader)
Avskrift
          Original

Brev R: 12 december 1864 (från Eric Bång)
Avskrift          Original

Anklagad för fosterfördrivning

I fångrullorna från Östersunds länsfängelse finns förteckningar över alla fångar som kommit till fängelset, år för år. 1893 är Emma Kristina en av dessa. Hon är dömd för fosterfördrivning till ett och ett halvt års fängelse.

Uppslag i fångrullan för 1893, Jämtlands läns cellfängelse. Fången heter Emma Kristina
Uppslag i fångrullan för 1893, Jämtlands läns cellfängelse. Fången heter Emma Kristina

Fångrullorna som pdf

 

rannsakning med häktade

 

Vad har hänt?

 

 

Prästbetyg, hämtat från domboken       Emmas bakgrund

signalement EK liten

 

Emmas tid på fängelset

 

 

statistik över fosforförgiftning

 

Att få oäkta barn

 

 

Ordningsregler för Östersunds Stads Fattiggård 1894. Från Östersunds kommunarkiv         Vad hände sedan?

liten bild priskurant preventivmedel

 

Osäkra aborter och
förbjudna preventivmedel

Andra världskriget

Kriget bröt ut den 1 september 1939. Sveriges statsminister Per Albin Hansson talade i radio till svenska folket samma kväll:

Medborgare, det förfärliga som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat. Ett nytt stort krig har brutit ut…

För Sveriges del smög sig kriget allt närmare. Riktigt kännbart blev det då våra grannländer drogs med i krigets fasor. Finland anfölls av Sovjetunionen den 30 november 1939 och Tyskland anföll både Danmark och Norge den 9 april 1940.

Beredskapstid

En svensk tiger

Över gränsen

  1. Flyktingar från Norge
  2. Flyktingbarn från Finland
    1. Helmis berättelse
    2. Om Helmi
  3. Flyktingar från övriga Europa
  4. Beredskapssjukhuset på Frösön
Bombning av Namsos
Bombning av Namsos