Avskrift bok 2, sid 39-57

Avskrift av protokollsbok 2

Diskussionsföreningen Tyst, Rödön

Protokoll hållet vid diskussionsföreningen ”Tysts” möte i Kälen söndagen den 15 mars 1891

§ 1

Förättades upprop hvarvid följande medlemmar voro frånvarande: Nils Jonsson, Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson, Olof Nilsson, Simon Nilsson, Per Olofsson, Per Jonsson, E. Stål, Göran Sundström, alla från Westerkälen. Simon Orell, Per Olsson båda från Österkälen Nils Larsson, Anders Er[ik]sson. Anders Andersson, Eric Andersson alla från Backen samt Erik Nilsson Qvarnlösa.

§ 2

Upplästes och justerades det vid föregående möte förda protokoll.

§ 3

Föredrog Magnus Larsson Kilen en artickel ur en tidning med rubrik ”Helsosamt populärt föredrag” af P. Ln; samt uppläste några poém med tittlar: ”Saligheten” af Wilhelm von Braun, ”Laura äter rofvor” ”En färd genom rymden” af Gösta, och en dikt efter en finsk folksägen med öfverskrift ”Schenjakos dom”.

§ 4

Beviljades Jonas Persson i Böhle ansökan om utträde ur föreningen.

§ 5

Härefter vidtog diskussion öfver en af ”Willrådig” inlemnad fråga så lydande:

Har djefvulsdogmen haft något välsignelsebringande inflytande i verlden?

Diskussionen öfver denna fråga blef tämmeligen kort. De talare som yttrade sig i frågan tycktes nästan alla vara af samma åsikt, nemligen den att djefvulsdogmen förorsakat mycket ont, föga godt. Samt utbredt förbannelse i verlden och varit orsaken till mycket elände. Medgafs dock att den mången gång varit till nytta, såsom vid edgång. De styrande såsom presterna hafva dragit fördel af den.

Någon resolution på denna fråga kunde mötet icke ena sig om utan skulle diskussionen få utgöra svaret på frågan.

§ 6

Till ordförande för nästa möte valdes Anders Lögdberg Kälen, samt till vise ordförande Anders Andersson Moom.

§ 7

Till fråguppställare till nästkommande möte valdes Ol. Olsson och Olof Nilsson begge från Westerkälen, samt Anders Johansson Hissmon.

§ 8

Till underhållare för nästa möte valdes Eric Larsson Kälen.

§ 9

Beslöts att nästa möte skulle hållas å vanligt ställe, annandag påsk den 30 mars kl. 4 e m detta år. Härpå uppträdde en medlem af föreningen och föredrog att nästa möte skulle till minne af föreningens ettåriga tillvaro hållas öppet hvilket enhälligt bifölls.

Mötet förklarades härmed afslutadt.

År och dag som ofvan.

Lars Larsson Backen

sekreterare

Justeras af

Ol. Granlund och Hemming Persson

Protokoll hållet vid diskussionsföreningen Tysts offentliga möte i Kälen annandag påsk den 30 mars 1891

§ 1

Mötet öppnades af ordf. hvarpå föredrogs af Eric Larsson Kälen ett poém med titlet, ”En puss i påsk”, samt uppläste en bit ur en tidning med öfverskrift ”En Julhistoria” af ? E. Öman.

§ 2

Upptogs till diskussion en af O. Olsson Westerkälen inlemnad fråga så lydande:

Hvilka äro orsakerna till utvandringen?

Olsson Kälen. Det är ett faktum att otaliga menniskor utvandra. Bolagen inköper hemman det är försvårt att förvärfva en jordbit. Det är arbetaren som utvandra, inte drönaren. Arbets-förtjensten är icke i proportion mot utgifterna.

Anders Larsson Kilen wille tillägga att det kan finnas äfven andra orsaker till utvandringen, såsom politiska förhållanden. Arbetare är ingenting räknad, det är de rika som styra.

Per Larsson Backen. Trodde ej att alla som utvandra hafva brist i Sverige, utan derför att de hört sägas att i Amerika skall vara bättre

Olsson Westerkälen ville bemöta föregående tal. Vidhåller [att] det är brist som gör att de utvandra. Det är icke naturlagarne som orsaka att de emigrera.

Olof Jonsson Kälen. Förr har det varit bättre förtjenster här, som nu sinat af. De tänka att i Amerika skall vara lättare att tjena sitt uppehälle.

Olof Granlund Slåtteråsen anser att det icke uteslutande är brist, det är nästan en sjukdom som drifva dem att resa till Amerika.

Anders Larsson Kilen ville tillägga att många resa till Amerika endast lockade af lysande förespeglingar af agenter, hvilka utmåla landet bättre än hvad det i verkligheten är.

Per Larsson Backen tror, att äfven här går komma till ekonomisk oberoende. Blott man vore sparsam och omtänksam. Härpå gåfves många exempel.

Carl Granlund Kälen. Svårigheten att blifva i besittning af jord, [och] missnöje af lagar. De lagar som nu stiftas äro mycket tyckande, såsom lifsmedelstullarna värnplikten m m.

Jonas Persson Backen instämde med Ol. Olsson Kälen.

Hemming Persson Kälen framhåller att fosterlandskärleken har varit större förr. Hvad det beträffar lagstiftningen så tror han, att Sverige har lika goda lagar som något annat land. Det ginge nog för arbetaren äfven här att komma till ekonomiskt oberoende, blott man skaffade sig jord.

Anders Larsson Kilen. Missnöjet fororsakar [förorsakar] utvandringen, vill betvifvla fördelen af att skaffa sig jord som man skall utbetala räntan på.

Per Larsson Backen instämmer med Hemming Persson, att lagarna äro lika goda här. Trodde att det icke vore så tvärsäkert, att Amerika är ett paradis i jemförelse mot Sverige.

Hemming Persson Kälen ansåg att man bör vara belåten med den ställning man har. Trodde ej att de som inte hafva rösträtt skall vara något bättre att stifta lagar.

Ol. Olsson W. Kälen framhåler allmän rösträtt.

Ol. Granlund. Allmän rösträtt kommer att verka mera till skada än nytta. Det skulle äfven blifva orättvist, de skatta ju icke lika mycket.

Anders Larsson Kilen Allmän rösträtt skulle minska det allmänna missnöjet.

Härmed förkun[n]ades diskussionen öfver denna fråga afslutad och antogs följande resolution: Mötet anser att förnämsta orsaker till utvandringen är missnöje med förhållandena i Sverige, samt förespegligen om bättre utkomst i Amerika.

Härefter togs till behandling en fråga så lydande:

Är ökad värnplikt nödvändig till Sveriges försvar?

Frågan inleddes af dess uppställare,

Ol Olsson Kälen Wärnplikten är en bra tunga? För Sver[i]ges folk. Det ha lofvats grund-skatterna skola afskrifvas. Detta vore nog godt och väl. Men kungliga propostioner om ökad värnpligt kunde tal. icke gilla.

Hemming Persson Kälen. Om tjenstetiden finge stå i 12 år skulle han gilla förslaget. Hvad de beträffar öfningstiden tycker han att den ej är så på tok tilltagen, ville taga bort 8 år af tjenste-tiden.

Carl Granlund Kälen anser att ökad värnplikt icke är nödvändig, den är nog lång som den är. Följden der blir endast att vi få flera tjenstemän och låntagare. Åkerbrukaren är bättre fosterlandsvänner. Utsträckt krigsstyrkt värnplikt är obehöflig för Sverige.

Ol Olsson Kälen instämmer med föregående tal. Det för några år sedan i mod varande skarpskytteväsendet var ej att förkasta. För der finge man öfva sig med målskjutning, hvaraf man kunde hafva nytta. Då deremot under beväringsöfningstiderna lägges största vikten på att lära sig att göra honnör för befäl, och lära alla de der onödiga handgreppen med geväret. ”Under fanorna och drägten trifves intet menskligt godt”

Anders Persson Kälen. Jag anser värnplikten alldeles onödig.

Carl Granlund Kälen. Om den kungliga propositionen om ökad värnpligt bifalles af riksdagen, och man sålunda finge 90 dygns öfningstid så skulle bonden blifva utan arbetsfolk. Värn-plikten borde hällre minskas istället för att utsträckas.

Ol Jonsson Kälen ansåg att om krig skulle förklaras mot Sverige, så kunde man under utrustningstiden uppöfva sig t ex i målskjutning o d.

Härpå förklarades diskussion öfver frågan slut. Frågan besvarades med nej. 

Härefter uppträdde landtbrukaren Olof Jonsson i Kälen, med anhållan att få framställa en fråga till mötets afgörande, hvilket beviljades. Förslaget var: att mötet skulle afsända en tacksamhetsadress till föreningen ”Framåt” i Mattmar för dess till östersunds-tidningarne afsända resolution på frågan: ”Är tidningsprässen i Östersunds jämtarnas offentliga samvete”.

Häröfver utspan[n] sig en liflig diskussion, förlång att här refereras.

Frågan besvarades enhälligt – med und[ant]ag af förslagsställaren – med nej.

§ 3

Som ordförande till nästa möte valdes Jonas Petter Nilsson samt till vise ordförande Jöns Nilsson båda från Westerkälen.

§ 4

Till att underhålla vid nästa möte valdes Magnus Larsson i Backen och Per Persson i Kälen.

§ 5

Bestämdes att nästa möte skulle hållas i vanligt ställe söndagen den 12 april kl. 4 e m.

Härefter förklarades mötet afslutadt.

Dag som ofvan

Lars Larsson Backen

sekreterare

Justeradt af:

Per Persson Kälen och Erik Andersson Backen

Protokoll hållet vid diskussonsföreningen ”Tysts” möte i Kälen söndagen 12 april 1891

§ 1

Förättades upprop hvarvid följande medlemmar voro frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson, Ol. Nilsson, Simon Nilsson, Per Olsson, Per Jonsson alla från Westerkälen. Simon Orell, Nils Larsson, Nils Persson, Ol. Jonsson, Anders Lögdberg alla från Kälen. A. Johanson Hissmon, Jonas Persson, Nils Larsson, Anders Eriksson, Anders Andersson alla från Backen. Magnus Larsson Kilen, Erick Nilsson Qvarnlösa, Nils Jonsson Westerkälen, Anders Andersson Moom, Per Olsson Kälen, samt Göran Sundström Westerkälen.

§ 2

Intogs i föreningen Erik Persson Aspåsböhle.

§ 3

Som underhållare till detta möte \uppträdde/ Magnus Larsson, Backen och Per Persson Kälen. Upplästes af Magnus Larsson Backen några skämtstycken med följande tittlar:

  • Hvarför idisslar oxen” (poem)
  • Prosten ock döden” (prosa)
  • Konungen i det lyckliga riket” (prosa)
  • Reversen ”(poem)
  • Förr och nu”
  • Petterssons pels” (prosa)

Per Persson Kälen uppläste en artikel ur en tidning med rubriken: ”När Långenström offrade i håfven”.

§ 4

Härefter vidtog diskussion öfver följande frågor 1:sta frågan lydde:

Hvaraf beror dem altmer tilltagande brottsligheten?

Såsom orsak härtill framhölls högmodet, okunnigheten, rusdryckerna m m. m m. Högmodet anses vara stor orsak till brottslighetens tilltagande i synnerhet som man ser att stor del af brotten begås på samhällets höjder.

Diskussionen skulle få utgöra svar på frågan.

2:de frågan lydde:

Är förtärandet af konstlade njutningsmedel för menniskan nyttigt och nödvändigt?

Denna fråga slopades.

3:dje frågan lydde: Förklarades dr Wickström af föregående möte alldeles klanderfri för sitt uppträdande mot red. Malmqvist och var det från juridisk eller moralisk synpunkt mötet detraktade [betraktade] dennna fråga?

Öfver denna fråga uppstod en liflig diskusion som räckte 1 ¾ timmes tid med som hufvudsakligen ej hörde till frågan.

§ 5

Som ordförande till nästa möte valdes Jonas Petter Nilsson och till vise ordförande Jonas Olsson Kälen.

§ 6

Sekreterare för 3 nästkommande möten valdes Olof Olsson Westerkälen.

§ 7

Till underhållare för nästa möte valdes Anders Andersson Backen.

§ 8

Bestämdes att nästa möte skulle hållas inom 1 månad från dato räknadt – 10 maj 1891.

Dag som ofvan

Lars Larsson, Backen

Sekreterare

Justerade betyga:

Hemming Persson och C. Granlund, Kälen

Protokoll hållet vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming Persson i Kälen den 10/5 91

 

SD [Samma dag]

Mötet öppnades af ordförande Jonas Petter Nilsson, omkring kl. 4. em

§ 1

Vid upprop af medlemmar voro följande frånvarande: Simon Nilsson, Anders Persson, Per Jonsson, Simon Orell, Eric Nilsson, Anders Andersson, Göran Sundström, alla från Väster-kälen. Nils Larsson, Eric Larsson, Lars Larsson, Nils Persson, Olof Jonsson, Per Olsson, Jonas Olsson, Per Olsson, Jonas Persson, Magnus Larsson, Nils Larsson, Anders Ericsson, Eric Andersson alla från Österkälen och Backen. Samt Olof Granlund, Anders Larsson och Magnus Larsson från Kilen och A. Johansson Hissmon.

§ 2

Upplästes och justerade föregående mötesprotokoll.

§ 3

Den till idag valde underhållaren Anders Andersson i Backen uppläste ”Carl XI syn” och ”Hvad far gör är alltid det rätta” (saga af H. Ch. Andersen).

§ 4

På förslag af Carl Granlund diskuterades följande fråga:

Hvilket är fördelaktigare för jordens produktions förmåga att breda gödseln ofvanpå eller nedplöja densamma?

Carl Granlund. Orsaken hvarför han föreslagit frågan till diskussion var den, att her var många jordbrukare. De hade praktik och vore komptetena att yttra sig i frågan, och lägga sina erfarenheter i dagen. Så finge också nogra upplysningar hvilka kunde vara till gagn om han en gång sjelf blefve jordbrukare.

Nils Jonsson Vesterkälen. Gödseln vore fördelaktigare att nedplöja på de åkrar som skulle vara öppna. Om åkern skulle igensås till gräsvall var det bättre att breda gödseln ofvanpå.

Per Larsson instämde med Carl Granlund. Föreningen bestod mäst af jordbrukare. Jordbruks-frågor diskuterades förlitet. Uppmanade de äldre att yttra sig.

Per Hemmingsson. Det beror på den blifvande sommarens väderlek hvilken dera åtgärder var den bästa. Hade funnit att på gammal öppen åker var det bättre att nedplöja gödseln. Blefve sommaren torr fick man i intet fall nogon stor afkastning det året, men nog var det då bättre att hafva gödningen nedplöjd. Under våta somrar gaf gödningen ifrån sig i begge fallen. Anders Lögdberg frågade hvarföre ingen vill yttra sig. Ansåg orsaken vara böternas borttagande.

Olof Nilsson: Frågans lydelse borde ändras sålunda: Hvilket är fördelaktigare att nedplöja eller nedharfva gödslen? Nils Jonssons yttrande vore obefogad. Gödseln skulle antingen nedplöjas eller nedharfvas aldrig bredas ofvanpå. Var för öfrigt af motsatt mening mot Nils Jonsson. Der längre gräsväxt erfordrades borde gödseln nedplöjas, emedan safterna drogo sig uppåt och ej nedåt. Skulle åkern vara öppen kunde man blott nedharfva densamma. Instämde för öfrigt med Per Hemmingsson, berodde på väderleken huru arsväxten [årsväxten] blifver.

Nils Jonsson: För att få gresvallen att gro och bli frodig borde man nedharfva eller breda godningen [gödningen] ofvanpå, ej för nogot annat.

Olof Nilsson instämde.

Lars Larsson Backen: Beror på hvilken harfva man har. Har man blott vanlig simpel harfva då är det bättre att nedplöja gödningen, men de harfvor som numera brukades toge nu gödlsen bra.

Diskussionen öfver frågan afslutades nu, ingen resolutions antogs.

Herefter upplästes följande fråga:

Om ett fiendtligt anfall på Sverge från exempelvis Rysslands sida skulle ske, är då Sverges försvarsstyrka tillräcklig?

Utan diskussion antogs, på Olof Nilssons förslag, följande resolution öfver ofvannemda fråga:

Föreningen Tyst anser sig ej kompetent att diskutera densamma.

Följande fråga afslogos utan diskussion

  • Hvarifrån tog Kain sin hustru?
  • Hafva förbundsnykterhetsvännerna nogot mera stöd i bibeln är de moderata?
  • Kan det anses vara mot bibelns stridande att taga sig en sup eller två?
  • Hvilken af Östersundstidnignarne bidraga mäst till folkets upplysning?
  • Är den farhågan berättigad att jorden i en ej allt för aflägsen framtid blir öfverbefolkad?
  • Huru bör man anse de politeri? Som ifra [ivra] för att staten skall med alla medel söka göra menniskorna nyktra, men på samma gång arbeta för att staten skall alldeles upphöra med att i öfriga hänseenden söka dana moraliskt goda medborgare?
  • Hvilken bör man hafva mera förtroende för, en s k fritänkare som söker att lefva så godt han kan, än en kyrkligt troende hvars kristliga lit egentligen blott bestå i utvärtes anständighet. Såsom flitigt läsande i biblen och besökande af kyrkan m. m?

En fråga diskuterades så lydande:

Skulle det ej vara till nytta att Tyst anordnade ett öppet möte annandag pingst?

Öfver sista frågan utspan[n] sig en liflig diskussion.

Carl Granlund: Föreslog att föreningen stälde till ett öppet möte i midsommarhelgen: skaffade talare och annonserade derom i tidningen. Ett öppet möte skulle i betydlig grad uppmuntra föreningens medlemmar.

Olof Olsson Kälen: Wille ej vara med om anställande af nogot öppet möte. Föreningen hade nyss haft ett sådant men talaren hade ej fått nogon uppmuntran. Vi borde et truga nogon att höra oss. Många utaf de utomstående tyckte troligen att föreningen Tyst var bara skrep. Skulle dock ett öppet möte anställas borde vi skaffa oss framstående talare.

Per Larsson: Föreningen borde hålla ett öppet möte. Skulle ej blifva mislyckad om vi stälde det annorlunda än sist.

Anders Lögdberg: Ett öppet möte vore bra, var bara rädd för att det skulle fattas diskuteran[de]. Borde för öfrigt sättas afgift.

Carl Granlund: Sista talarens yttrande högst besynnerligt. Ville ej vara med om att sätta nogon afgift. Föreningen ”Tyst” var också för stolt dertill. Diskuterare skulle ej fattas och i fall vackert väder inträffade skulle mötet blifva talrikt besökt.

Nils Jonsson instämde med föregående talare, ej nogon inträdesafgift.

Anders Lögberg: Om vi sätter intredesafgift kunde vi efven bjuda förplägning.

Per Larsson: Föreslog två talare h[err] Vranér och Vikström

Olof Nilsson: Trodde att ett öppet möte blefve ett fiasko för föreningen.

Per Persson Mötet var för fåtaligt besökt i dag för att kunna besluta nog i frågan. Kassan var klen, blott omkring 4,50. Yrkade på uppskof.

Efter det nogra flere talare yttrade \sig/ för och emot, förklarades diskussion[en] öfver frågan afslutad. Vid verkstäld votering mellan Carl Granlunds yrkande och afslag derå fingo hvardera 5 röster. Då genom ordförandens röst Carl Granlunds yrkande segrade. [Fol. 50]

Föreningen har sålunda beslutat att såvida passande husrum och talare kunna fås, anställa ett offentligt möte midsommardagen.

§ 5

Att tinga husrum till åfvannämda möte valdes Carl Granlund och Nils Jonsson. Och att tinga Wickström valdes Per Larsson och Vraner A. Johansson Hissmon.

§ 6

Nästa ord[inarie] möte kommer att hållas hos Nils Nilsson i Vesterkälen den 7 juni innevarande år kl. 4. e. m.

§ 7

Anmälde skattmästaren att hans tjenstetid med innevarande möte tilländalupit. Då till skattmästare för ett kvartal valdes Anders Lögdberg.

§ 8

Till ordförande för nästa möte valdes P. Olsson Vesterkälen, nogon vise ordförande valdes ej.

Därefter forklarades [förklarades] mötet afslutad

År och dag som ofvan

Olof Olsson

sekreterare

Justeradt betyga:

P. Nilsson och P. Olsson, Kälen

Protokoll hållet vid diskussionsföreningen ”Tysts” möte hos Nils Jonasson Vesterkälen den 7 juni 1891

 

Mötet öppnades af ordförande Per Olsson i Westerkälen omkring kl. 5.30 e m.

§ 1

Wid uppropet voro följande medlemmar frånvarande: Olof Nilsson, Eric Nilsson, Göran Sundström, Anders Andersson och Simon Orell alla från Vesterkälen. Nils Larsson, Eric Larsson, Lars Larsson, Per Persson, Nils Persson, Olof Jonsson, Jonas Olsson, Anders Lögdberg och Per Hemmingsson alla från Österkälen. Magnus Larsson, Nils Larsson, Anders Ericsson, Anders Andersson, Eric Andersson alla från Backen. Olof Granlund Slåtteråsen, Anders Larsson och Magnus Larsson Kilen, A. Johansson Hissmon samt Eric Persson Aspåsböle.

§ 2

Upplästes och justerades föregående mötesprotokoll.

§ 3

Intogs i föreningen Olof Larsson i Aspås och Böle.

§ 4

Enligt derom [g]jord ansökan erhöllo Jonas Andersson i Kälen och skolläraren E. Carlsson Krokom tillåtelse att bevista föreningens möte.

§ 5

Af undertecknad upplästes en lefvnadsteckning öfver Georg Adlersparre, derjemte nogra verser.

§ 6

Upptogs till diskussion följande af ”Ral-Kus” inlemnade fråga:

Vore det ej rättvist och i sedlighetens intresse att de oäkta barnen finge lika arfsrätt med de s k äkta?

Granlund ville yttra nogra ord, efven med fara att blifva misstänkt som Ral-Kus. Ansåg att både äkta och oäkta barn borde hafva lika arfsrätt. De vore alla jorda af samma virke, samma kött och samma blod i begge fallen. Talaren var för öfrigt ingen Ral-Kus.

Larsson: Var svårt att yttra sig i frågan. Den var af tvåfalldig natur. 1 om det var rättvist 2:dra om det var i sedlighetens intresse att både äkta och oäkta barn finge arfsrätt. Enligt talarens mening kunde rättvisan af lika arf icke bestridas, men det kunde möjligtvis blifva ett handtag åt skökolifvet.

Granlund: Ville ej instämma i Per Larssons yttrande. Skökolifvet graserar nog efven nu så, att det ej kunde blifva verre om lagen ändrade. Många skulle nog betänka sig två gånger innan de skaffade s k oäktingar till verlden i fall de viste att efven dessa barn hade lika rättigheter som andra. Hvad vore det för öfrigt för en sak för en rik man att betala nogra hundra kronor i barnuppfostringshjelp, när han dermed enligt nu gällande lag blefve affären kvitt för alltid.

Nils Jonsson: Det borde vara lika arfsrätt. Det vore rättvist och efven i sedlighetens intresse, förty då kunde de begge könen betänka följderna innan de beblandade sig med hvarandra.
Jonas Andersson: Icke skulle barnen lida för föräldranes misgerningar. De hade ej skaffat sig sjelfva till verlden utan det var foreldrarnes [föräldrarnas] fel. Borde hafva lika arfsrätt.

Som ingen mera vill yttra sig forklarades [förklarades] diskussionen öfver frågan vara afslutad. Och antogs en, af Per Larsson inlemnad resolution så lydande: Mötet anser att lika arfsrätt för de äkta och de oäkta barnen vore rättvist och möjligen efven i sedligehetens intresse.

Frågan om öppet möte midsommardagen behandlades nu. C. Granlund rapporterade att husrum var tingade. P. Larsson raporterade att redaktör Vikström ej kunde fås som talare. A. Johansson var ej nervarande så att nogon upplysning om Vraner ej kunde erhållas. Efter en stunds diskussion enades mötet om följande beslut: att som redaktör Vikström ej kunde fås, och möjligtvis efven Vraner gifver nekande svar, ingen annan passande talare heldre var att betinga, inställa öppna mötet midsommardagen. Detta föreningens beslut skulle af sekreteraren medelst protokollsutdrag tillställas A. Johansson Hissmon.

§ 7

Bestämde att nästa möte skall hållas hos Olof Ericsson i Kälen söndagen den 21 juni.

§ 8

Till ordförnade för nästa möte valdes enhälligt Olof Larsson i Aspås och Böle och till vise ordförande Per Olsson Kälen.

§ 9

Till underhållare för nästa \möte/ valdes Jonas Persson Backen.

§ 10

Till fråguppställare valdes Simon Nilsson och Erick Andersson.

Inkomster för detta möte 50 öre.

År och dag som ofvan

Olof Olsson

Sekr.

Justeradt betyga:

Per Larsson och Ol. Granlund

Protokoll fördt vid ord[inarie] möte med diskussionsföreningen ”Tyst” hos Olof Ericsson i Kälen den 21 juni 1891

 

Mötet öppnades af ordförande kl. 5.30, e m.

§ 1

Vid uppropet voro följande medlemmar frånvarande Simon Nilsson, Per Olsson, Anders Persson, Per Jonsson, Simon Orell och Anders Andersson alla från Vesterkälen. Per Persson, Nils Persson,  Per Olsson d ä, Per Olsson d y och Per Hemmingsson alla från Österkälen. Magnus Larsson, Nils Larsson, Anders Ericsson, alla från Backen. Magnus Larsson, Slåtteråsen. A. Johansson Hissmon och Eric Persson Aspås och Böle.

§ 2

Upplästes och justerades föregående mötesprotokoll.

§ 3

Intogos i föreningen Anton Olsson Vesterkälen och Jonas Larsson Aspås och Böle.

§ 4

Den till i dag valde underhållaren Jonas Persson i Backen föreläste om ”Tidningsväsendet i Tennesse” och ”Bot för fallandesot”, allt humanistiska stycken af Mark Tvain.

§ 5

Upplästes ett nyligen anländt bref från redaktör Vranér deri det upplyste att han var beredvillig komma (och) hit och hålla föredrag midsommardagen. Som öppna mötet ofvannämnde dag blifvit instäldt, beslöts att söka få hit Vranér, att hålla sitt föredrag söndagen den 12 juli innevarande år då ett öppet möte kommer att hållas.

§ 6

Att uppställa program och anonsera i tidningar m m till ofvannemda möte, valdes en kommite bestående af C. Granlund, Per Larsson, samt Olof Olsson.

§ 7

Diskuterades en fråga så lydande:

Är den s k utpågången eller nattvandringen en osedlighet?

af Ral-Kus

Alla som yttrade sig i frågan, utom en, voro eniga om att det nästan helt och hållet berodde på i hvilket afseende man gick.  För öfrigt var utpågången ett gammalt mycket praktiseradt sätt att fria, och det var nästan det enda tillfälle då de olika könen eller kontrahenterna bland det sk lägre klasserna kunde få lära känna hvarandra. En talare betonade att det sersklidt för handtverkare skulle vara så ofantligt helsosamt och välgörande att i sängen få sträcka på sina lemmar.

Diskussion[en] skulle få utgöra svar på frågan.

§ 8

Till sekreterare för nästkommande tre möten valdes enhelligt Per Persson i Kälen.

§ 9

Att öppna det ofentliga mötet valdes C Granlund.

Inkomster 50 öre

År och dag som ofvan

Olof Larsson Böle    Olof Olsson

ord.                     sekr.

Justeradt betyga:

Olof Nilsson och Larsson, Kälen

Protokoll fört vid diskussionsföreningen Tysts öppna möte hos Olof Eriksson i Kälen söndagen den 12 juli 1891

§ 1

Mötet öppnades med hälsningstal af Carl Granlund hvari han hälsade de ganska talrikt församlade mötesdeltagarne välkomna.

§ 2

Näskotts sångförening som lofvat bidraga afsjöng derpå ”Lås dina portar upp”.

§ 3

Den af föreningen bestälda talaren redaktör herr Hanrick Wranér uppträdde och föredrog ett utaf sina muntra folklifsbilder, som med stordt nöje åhördes af mötesdeltagarne.

§ 4

Deklamation af Ol. Olsson i Wästerkälen derefter en half timmes rast.

§ 5

Redaktör Henrick Wrané föredrog ånyo en af sina skånska folklifsbilder.

§ 6

Carl Granlund förelade mötet att föreslå någon ordförande till den blifvande diskussionen. På föreslag af Anders Johansson i Hissmon blef Olof Nilsson i Wästerkälen enhäldikt vald till ordförande.

§ 7

Härefter vidtog diskussionen och beslöts att första frågan skulle tagas till behandling som lydde sålunda:

 Hvad hafva vi alla [att] iaktaga för hälsans bibehållande?

Carl Granlund. Begerde först ordet, ansåg att frågan vore mera omöjlig att besvara och att det är mycket att iaktaga, för att bibehålla en god hälsa. Ansåg att brott mot naturens lagar var en af största orsakerna att i förtid undergräfva sin hälsa, samt förkyling. Det som bör iaktagas för att behålla en god hälsa är framför att [allt] måttlighet och renlighet, samt ett i allo ordnadt lefnadssätt.

Banvakt Andersson Nybo Instämde med den föregående talarens yttrande samt forordade [förordade] badning, som ett hufvudvilkor för hälsans behållande. Ty en stor del bada ej oftare än när de af våda råkade fara i vattnet.

Redaktören Hänrick Wranér Instämde äfven med de föregående tallarne, framhöll måttlighet i allt vara af största vikt, att fruntimmern voro måttligt smala ty snörlifven äro för deras hälsa skadliga.

Göran Sundström Wästerkälen ville bemöta redaktör Wranér, och tålde ej höra talas om snörlifvens skadlighet för fruntimmernas hälsa.

Per Larsson Backen begerde derefter ordet förordade sundhet och måttlighet i mat och dryck samt måtta i nöjen och att föra ett naturligt och ordnat lefnadssätt. Samt uppläste ett stycke som afhandlade om skadligheten af att föra ett lefnadssätt som strider mot naturens lagar.

Olof Olsson Wästerkälen yttrade för att bibehålla sin hälsa är att ej begagna konstlade njutningsmedel samt att följa naturlagarna. Talaren trodde äfven att sivilisiattionen [civilisationen] vore orsak till hälsotillståndet församrande [försämrande].

Göran Sundström Wästerkälen sökte deri bemöta Ol. Olsson, att sivilisattionen ej är skadlig eller orsak till hälsotillståndets försämrande.

Redaktör Wranér kunde ej häller finna att sivilisationen inverkade något skadligt på hälsotillståndet. Men att föra ett förhögt lif är en af de större orsakerna till hälsotillståndets försämrande, i synnerhet i städerna, ty på landsbygden är folket i allmänhet friskare.

Hermed var diskusionen öfver frågan afslutad. Och skulle den samma få utgöra svar på frågan.

Andra frågan lydde:

Hvad borde göras för fredssakens befrämjande?

Banvakt Andersson Nybo, begerde först ordet, och yrkade att någon af frågeuppställarne skulle inleda frågan.

Per Larsson i Backen inledde derpå frågan. Yttrade att bästa sättet för fredens betryggande är, att arbeta för upprättande af skiljedomstolar samt att på allt sätt sträfva för fredssakens främjande, genom bildande af fredsföreningar och att söka genomdrifva fredssaken i alla riken.

Redaktör Hänrick Wranér framhöll äfven för fredssakens främjande är nödvändigt, att söka åstadkomma bildande af internationella fredsföreningar. Talaren tykte äfven att riksdagen vore mycket sparsam med anslagen för fredssaken. Samt att äfven i skolorna mindre skulle hos barnen inplanta att vi äro slägter efter de gamla vikinggarne, och trodde att det till slut skulle blifva ett får\a/hus och en härde.

Hermed var diskussionen öfver frågan afslutad och skulle densamma äfven på denna fråga få utgöra svar.

§ 8

Efter diskussione[n]s slut underhölls mötesdeltagarne med föredrag af Hänrick Wranér, sång af Nässkotts sångförening samt föredrag af Carl Granlund och Ande[r]s Johansson i Hissmon.

§ 9

Mötet afslutades med ett tal af Olof Olsson i Wästerkälen

Dag som ofvan

Olof Nilsson i W.Kälen                   Per Persson

ordf.                         sekreterare

Justeras

Per Larsson och Erik Larsson

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos hemmansegaren Jon Persson i Kälen söndagen den 6 sep 1891

§ 1

Förrättades upprop hvarvid följande personer voro frånvarande Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson, Simon Nilsson, Per Olofsson, Per Jonsson, E. Stål, Erik Nilsson, Nils Jonsson, alla från Wästerkälen. Simon Orell, Nils Persson, Olof Jonsson, Jonas Olsson, Per Olsson, Erik Olsson, Anders Lögdberg alla från Österkälen. Anders Johnasson Hissmon, Jonas Persson, Magnus Larsson, Lars Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, alla från Backen. Samt Olof Granlund från Slåtteråsen och Anders Larsson [och] Magnus Larsson båda från Kilen.

§ 2

Upplästes och justerades det vid föreningens ordinarie möte den 21 juni samt dess öppna möte den 12 juli förda protokoller.

§ 3

Mötet beslöt, efter [en] stunds diskussion, att utdebetera en krona på hvarje medlem för beteckande af omkos[t]naderna för föreningens öppna möte sistledne 12 juli.

§ 4

Af Anders Eriksson i Backen inlemnade en räkning på 2 kronor till föreningen som af mötet godkändes.

§ 5

Togs till behandling följande fråga:

Huru bör jordbrukaren ordna sitt jordbruk för att få största möjliga afkastning?

Erik Andersson i Backen yttrade att det skulle vara bra att höra huru ett jordbruk skall drifvas för att uppnå den största afkastning. Ty han hade efter 30 år erfarenhet ännu ej lärdt sig det, men ansag [ansåg], att det fordrades peningar. I annadt fall kunde man ej med någon framgang [framgång] uppdrifva ett jordbruk.

Per Larsson i Backen att det ej var blodt frågan om att sköta jorden, utan äfven huru man skall bereda de produkter man hade [för] en god afsättning.

Olof Larsson i Böle ansåg att jordbrukaren hade det bra, blott han ej hade förstora egendomar. Ej större än han kunde sköta dem sjelf

Göran Sundström påstod att jemtarna var minst 25 år efter södra och mellersta Sve[r]ige i sitt jordbruk. Ty här bedrefs ej någodt ordnadt vexselbruk [växelbruk].

Per Larsson i Backen. Här i Jemtland har ej förekommit något ordnadt vaxselbruk[växelbruk]. Ansåg att man borde hafva någon gammal åker öppen. Ty på nyare jord finge man i allmänhet sämre skörd.

Göran Sundstrom föredrog att ristor [dialekt: nyplöjd åker] skulle godslas [gödslas] starkt så finge man lika bra säd der som på gammal åker.

Erik Andersson i Backen kunde ej egenså sina åkrar, ty på hans nyodlingar blef det sallan [sällan] något korn.

Flera talare upptrade [uppträdde] under diskussionen som [verso] blef ganska liflig men afvek ifrån den egenlliga [egentliga] frågan så att undertecknad ej derofver [däröver] gjorde några anteckningar. Och skulle diskussionen få u[t]göras svar på fragan [frågan]. Dermed var disskusionen för dagen afslulad [avslutad].

§ 6

Företogs val af tjensteman hvarvid följande personer blefvo valda, nemligen Jonas Larsson i Böle ordforande [ordförande], Olof Olsson Wästeråsen skattmästare, Olof Nilsson i Wäster-kälen, och Olof Larsson i Böle underhållare.

Och beslöts att nästa möte skulle hållas i Wästerkälen inom en månad kl 4 e m.

Dag som ofvan

Per Persson

sekreterare

Justeras:

Per Olsson Westerkälen och Jonas Olsson Kälen

Protokoll fördt vid disskussionsforeningen Tysts möte hos hemma[n]segare Nils Jonsson i Wasterkalen[Wästerkälen] söndagen den 4 oktober 1891

§ 1

Förättades upprop hvarvid följande föreningsmedlemar voro frånvarande: Anders Persson Wästerkälen, Simon Orell, Nils Larsson, Nils Persson, Olof Jonsson, Anders Lögdberg, Carl Granlund alla från Österkälen. Anders Johansson Hissmon. Per Larsson, Magnus Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, Erik Andersson, Anders Andersson, alla från Backen. Olof Granlund Slåtteråsen. Anders Larsson och M[a]gnus Larsson båda från Kilen, samt Olof Larsson från Böle.

§ 2

Upplästes och justerades det vid föregående möte förda protokoll.

§ 3

Underhållning af Olof Nilsson Wästerkälen.

§ 4

Derefter beslöts att följande fråga skulle tagas till diskussion:

På hvad sätt kunna vi aranschera [arrangera] våra möten så att medlemmarna få mera intresse för dem?

Olof Olsson i Wästerkälen ansåg att frågan ej var god att besvara, ty det ena intresserar den ena och ett annat den andra. Men att försöka att ställa det så att det går efter parlamentarisk takt och ordning.

Nils Jonsson instamde [instämde] med den föregående talaren, men kuna [kunde] ej föreslå något som kunde upplifva föreningens möten.

Olof Olsson Wästerkälen. För att få mötena intresanta är att soka [försöka] få igång en liflig diskussion.

Simon Nilsson Wästerkälen ansåg att man borde hafva både underhålande och alvarsamma saker.

Jonas Andersson instamde med Olof Olsson, och framhöll det nödvandiga [nödvändiga] i att få diskussionen i gång. Ty att sitta och tiga är till ingen nytta.

Simon Nilsson Wästerkälen föreslog att åter införa plikten.

Olof Olsson. I fall pliken skulle åter införas så föreslog han som skattmästare, att den sattes till 25 öre.

Simon Nilsson anser 10 öre tillräckligt.

Jonas Andersson instämde med den föregående och ansåg 25 öre förmycket.

Jonas Persson Backen yttrade, att åter införa plikten trodde han att det var att göra slut på föreningen.

Olof Olofsson Wästerkälen hade ej allwar med att infora en plikt af 25 öre, utan ansåg han äfven att den var till ingen nytta.

Derefter förklarades diskussionen öfver frågan och äfven för dagen afslutad. Och beslöts att diskussionen skulle få u[t]göra svar på frågan.

§ 5

Företogs val af tjenstemän och dertill utsågs följande personer Jöns Nilsson Wästerkälen ordförande Erik Persson Böle wise ordförande. Sekreterare för de 3 nästkommande möten Erik Olofsson i Österkälen. Underhållare: Erik Nilsson Qvarnlöset och Erik Persson Böle. Frågouppställare: Olof Olsson Wästerkälen samt Anders Andersson Moom.

§ 6

Nästa möte beslöts att hallas [hållas] i Qvarnlöset inom fjorton dagar kl. 4 e m.

Dag som ofvan

Per Persson

sekreterare

Justeras

Erik Persson Böle och Andersson, Moom

Protokoll hållet vid diskutionsföreningen ”Tysts” möte i Qvarnlöse söndagen den 18 okt 1891

§ 1

Mötet öppnades af ordföranden Jöns Nilsson å vanlig tid.

§ 2

Wid förättat upprop befunnos följande medlemmar frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Olof Nilsson, Simon Nilsson, Per Olsson, E. Stål, Simon Orell, alla från Wästerkälen. Nils Larsson, Erik Larsson, Lars Larsson, Nils Persson, Olof Jonsson, Per Olsson, Jonas Olsson, alla från Österkälen. samt A. Johansson Hissmon. Jonas Persson, Per Larsson, Magnus Larsson, Lars Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, Anders Andersson, Erik Andersson, alla från Backen. Olof Granlund Slåtteråsen. Anders Larsson, Magnus Larsson Kilen, Nils Jonsson Wästerkälen, Per Olsson Kälen, Jonas Larsson i Böle, och Jonas Andersson i Westerkälen.

§ 3

Upplästes och justerades det vid föregående möte hålda protokoll.

§ 4

Underhållning af Erik Persson i Böle ock Erik Nilsson i Qvarnlöse.

§ 5

Derefter beslöts att följande fråga skulle tagas till behandling:

Hvarför börja medlemmarne att utgå ur föreningen?

Carl Granlund begärde ordet trodde bestämt för föreningen har förslappats. Ansåg liknöjdheten som gjorde at mötena blef så fåtaligt besökt. För sin del liknöjd, men har dock intresse för föreningens framgång. Trodde äfven ”Tyst” vara mycket känd, ja kanske öfver hela Sver[i]ge och af den orsaken sträfvade för, att han ej skulle dö bort. Det skulle ju vara en stor skam. För sin del tillade talaren att hvar och en borde upplifva föreningen så mycket som möjligt. Föreföll honom besynnerligt att meniskorna skola vara så liknöjda för en sak så god som denna förening är.

Olof Larsson i Böle instämde med föregående talare, och påpekade nödvändigheten af att ej föreningen dör.

Erik Persson i Böle tackade de föregående talarnes visat [visade] meniskovänlighet och önskade att hvar ock en skulle inse nytta af en sådan förening.

Olof Olsson hade hört yttranden af flera att de tängt utgå. Trodde orsaken hvar den, att de tykt att diskutionen ej gått i den riktning de har velat. Ja, kanske någon gång har fällts öfverdrifna yttranden, men det borde ju förlåtas. Påpekade föreningens nytta, ock gaf ett exsempel på huru för sirka 25 a 30 år sedan, [] kunde ej bönderna yttra sig som de ville på stämmor och dyligt. De kunde ej göra sina tankar till ord, utan stodo der undfallna och skalf, och de der som sutto i spetsen bestämde efter eget tycke och smak. Trodde ”Tyst” skulle vara en god hejlpreda för sådana ändamål. Önskade ”Tyst” skulle exsestera [existera].

Olof Larsson i Böle önskade att något borde göras för föreningens framgång, ock föreslog underhållning. Af egen uppfattning kan de något upphjelpa saken

Erik Persson instämde med förre talaren.

Olof Persson trodde att många toge sitt afsked om detta infördes, men de som insåg nyttan deraf stodo nog qvar. Om detta hade varit från början så hade ”Tyst” hvilat på mycket starka pelare. Ock ansåg en liten omredigering af föreningen vore nödvändig.

Carl Granlund instämde med föregående talaren om en liten omred[i]gering af föreningen. Ock att första steget till denna omredigering skulle bestå i, att medlemmarna skulle underhålla af eget författandeskap.

O Olsson instämde

Erik Persson föreslog att steget skulle tagas detta möte

Anders Andersson Moan instämde ock talade för förslaget.

Diskutionen i frågan förklarades nu afslutat ock diskutionen skulle utgöra svaret.

§ 6

Ett af Olof Larsson i Böle inlämnad propositionsförslag antogd enhälligt af de närvarande:

”Att föreningens medlemmar ålägges att efter egen uppfattning hålla foredrag och offentligen framföra sitt tal antingen fritt eller efter consept”

§ 7

Till ordförande för nästa möte valdes ”Per Olofsson i Österkälen ock till vise or[d]förande Anders Andersson Moan”

§ 8

Till underhållare för nästa möte valdes Karl Granlund.

§ 9

Till fråguppställare valdes Olof Olsson Wästerkälen

§ 10

Bestämdes att nästa möte skulle hållas söndagen den 8 okt hos Olof Jonsson i Kälen kl 3 e m.

Härefter förklarades mötet afslutat

Dag som ofvan

Erik Olsson

skrt

Justeradt af

Jöns Nilsson, Kälen och Persson, Kälen

Protokoll fördt vid dikutionsföreningen ”Tysts” möte hos Olof Jonsson i Kälen söndagen den 8 okt

§ 1

”Wid förättat uprop befunnos följande medlemmar fråvarande” Jonas Petter Nilsson, Olof Nilsson, Simon Nilsson, Per Olsson, E. Stål, alla från Westerkälen. Simon Orell, Nils Larsson, Lars Larsson, Per Persson, Nils Persson, alla från Österkälen. A. Johansson Hissmon, Magnus Larsson, Lars Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, Anders Andersson, alla från Backen. Anders Larsson Kilen. Magnus Larsson dito. Erik Nilsson Qvarnlösa. Anders Andersson Moan, ock Per Olsson i Kälen. Erik Andersson i Backen, ock Jonas Andersson Westerkälen. Erik Persson, Olof Larsson, Jonas Larsson, alla från Aspåsböle.

§ 2

Den till detta möte valde underhållaren Carl Granlund kunde ej af vissa omständligheter underhålla, hvarför han bägärde ock erhöll uppskof till nästkommande möte.

§ 3

Togs till behandling en af Olof Olsson inlämnad fråga så lydande:

Är det för landtbrukaren fördelaktigt att bärga skogsfoder?

Olsson inledde frågan. Det är nu för jemnan ofta jordbrukaren aflagt skogsslåttern. Trodde bärgning af skogfoder vore bra. Nu klagas det öfver allt om dåliga tider, trodde orsaken voro att …? men det är ju i sjelfva verket bättre tider på den tiden man slog i skogen var behofven mindre ock man fick nöjja sig med mindre.

Olof Granlund Slåtteråsen frågan intresser[a]de honom. Han ansåg icke skogfoderbärgning voro till någon nytta. Hade varit med ock slagit i skogen. Minnes särskildt en gång det blef rägnig sommar, det skämdes bort alltihop sedan vi bärgat det samma, ock måste också bära ut det. Trodde det vara bättre att beta än slå.

Anders Persson Det vore bätre att uppodla jorden ock sedan bärga fodret.

Nils Jonsson instämde.

Carl Granlund Min åsigt är den, att det är mindre fördelaktigt att bärga skogsfoder. Det kan vara skilnad på hemman. Har man ett hemman med stora fodermyrar kunde det heldre vara.

Flera talare instämde med de föra.

Härefter förklarades diskutionen i frågan afslutad, ock skulle den utgöra svaret.

§ 4

Härefter diskuterades en fråga äfvenledes af Olof Olsson så lydande:
Wore det rättvist att staten bidrogo till ålderdomsförsäkring åt sina arbetare?

Olof Olsson inledde frågan sade sig för 3 år sedan läst i en tidning om lofven till ett ållderdomsunderstöd åt sina arbetare, i stället för de stora skatter de blifvit påförda. Men det stannade af. En del tjänstemän får pension utan någon erläggning. Tyckte det vara orättvist, att ej arbetarne också skulle få det.

P Larsson ville bemöta föregående tallaren. Ock sade att stadens tjänstemän äro läjda men arbetarne äro det ej.

Olof Granlund instämde med Per Larsson. Trodde det icke skulle gå om staten skulle åtaga sig detta. Föröfrigt har arbetarne större frihet än statens arbetare. Det finnes ju lifforsäkring [livförsäkring].

Olof Olsson trodde alla arbetarne voro lika bundna. Det voro ju bra för fattigvården.

Larsson trodde denna ålderdomsförsäkring ej vore någon statshjelp. För att arbetaren skulle få detta, skulle de aflägga af sitt eget ock inbetala vissa afgifter.

Olof Granlund instämde.

Olof Jonsson Det kunde [med]föra en demoraliserande värkan på arbetaren.

Jonas Persson Skulle det vara så att de sjelfa skulle betala det, så vore det hellt förkastligt.

Härefter förklarades diskutionen afslutat ock den skulle utgöra svaret.

§ 5

Beslöts att nästkommande möte skulle hållas 3 veckor från dato. Kl 3 e m hos Olof Jonsson.

§ 6

Till ordf. valdes Jonas Persson i Backen, ock till vise ordf. Jonas Olsson i Kälen. Till fråguppställare valdes Nils Jonsson i Wästerkälen.

§ 7

Till att underhålla nästa möte valdes Per Larsson i Backen samt Carl Granlund omvaldes.

Härefter förklarades mötet afslutadt

Dag som ofvan

Olsson

sekreterare

Justeras af:

C. Granlund, Kälen och Anders Larsson, Kilen

Protokoll fördt vid diskutionsföreningen ”Tyst” söndagen den 30 nov 1891 hos Olof Jonsson.

§ 1

Wid förättadt upprop befunnos följande medlemmar frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson, Olof Nilsson, Simon Nilsson, Per Olsson, Per Jonsson, E. Stål, alla från Wästerkälen. Simon Orell, Nils Larsson, Erik Larsson, Per Persson, Nils Persson, Per Olsson, Per Hemmingsson, alla från Österkälen. A. Johansson i Hissmon. Per Larsson, Magnus Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, Anders Andersson, Erik Andersson, alla från Backen. Magnus Larsson Kilen. Erik Nilsson Qvarnlösa. Nils Jonsson Wästerkälen. Anders Andersson Moan. Erik Persson, Olof Larsson, Jonas Larsson, alla från Böle. Samt Georg Sundström.

§ 2

I egenskap af underhållare, uppträdde Carl Granlund för[e]dragande en af honom författat uppsats: ”Om qvinnan” Den andre underhållaren uteblef, hvarför Olof Granlund Olof Olsson [och] Carl Granlund uttallade sit missnöjje öfver detta: Per Larsson[s] uteblifvande, ock ej insände någon upplysning om hvad orsaken var.

§ 3

Togs till diskuiton [diskussion]följande fråga.

Hvilket är för våra förhållanden det bästa och billigaste taktäckningsämne[t]?

Olof Olsson inledde frågan. Det börjar bli allt svårare för landtbrukaren att kunna bestämma hvilket är det bästa taktäckningsämne[t]. Förr i verlden begangnades tjocka furubräder. Trodde sådana vore mycket bra. Spåntak är ej så bra. De suger i i sig vattnet, ock ruttnar fort och räcker ej längre än en 18 år innan man måste täcka om. Trodde att för den förmögne vore tak af jernplåt det bästa. Spåntak äro mycket elldfarliga. Ett tak borde vara af god beskaffenhet.

Olof Granlund ville rekommendera spåntak. De vore mycket billigare, ock trodde skogen ännu räckte till. Om man kund[e] klyfva spån sådana så han blef tjock, så trodde han ett sådant tak skulle räcka i 80 år.

Olof Olsson. Det lär nog inte gå lägga fort, att de blefvo billigare. Om de beströkes med stenkolsolja så blefvo de bättre. Men h[v]ad en del brandstodsbolag beträfvar [beträffar] så trodde han ej spåntak antogs.

Olof Granlund hade ej bekant för sig huruvida brandstogsbolagen antogo spåntak. De större kan hända ej gör det.

Carl Granlund instämde med de föregående talarne att spåntal vore de billigaste. Trodde det blir svårt för framtiden att få i [till?] fin[t] spån. Det fordrades godt virke. Framhöll för en framtid ett sorts brädtak af amerikansk modell. Mycket sinrika ock starka tak. De vore lika billiga som spåntak

Anders Persson ville bemöta Carl Granlund i det, att dessa amerikanska tak ej vore vattentäta. Anförde som bevis derpå en byggning i Nälden medelst sådant tak. Rekommenderade spån-taken.

Lars Larsson i Backen trodde alla tak voro bra. Rekommenderade jernplåtstak, för de som har godt om pengar. För de fattige rekommenderade han torftak, uppå dem kunde man plantera en liten vacker trädgård också.

Carl Granlund bemötte A Persson. Trodde dessa brädtak voro tätta, men en del bräder äro lösqvistiga.

Olof Granlund gillade dessa brädtak. Voro bra för framtiden. Ett galvaniseradt jerntak vore för dyrt. Hvad beträffar torftaken så blifver de nog mycket eldfarliga. Den der planteringen kunde tändas så brinner hela stöket upp.

Lars Larsson var ej att framålla spantak [spåntak]. Var blott för att få diskusionen i gång.

Olof Olsson kom ihåg halmtak. Kanske det vore någonting att fästa sig vid.

Carl Granlund trodde halmtak vore bra. Hvad beträffar eldfarligheten så vore det ingen fara om vintern. Om sommarn finge man elda ute. Ville dock inte förorda dessa tak här

Anders Persson instämde. Trodde dessa tak kunde förbättras.

Diskutionen skulle få utgöra svar på frågan.

§ 4

Företogs val af tjenstemän: ”Till sekreterare för de 3 nästkommande möten valdes, Magnus Larsson i Backen Till ordf: valdes Anders Petsson i Wästerkälen. Vise ordf[örande] Olof Olsson dito. Till underhållare omvaldes P Larsson i Backen.

§ 5

Bestämdes att nästkommande möte skulle hållas tredjedag jul hos Nils Nilsson i Wästerkälen

Härefter förklarades mötet afslutat.

Dag som ofvan

Erik Olsson

sekreterare

Justeras af:

[inga underskrifter]