Avskrift

Extra ordinarie ting 6 november 1665 i Undersåker

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:6, fol. 39r-41r, ÖLA.

Anno 1665 den 6 novembris, oppå Vndersåkers laga ting förestältes enn lappkäring, Gunnila Jonsdotter ben:d hwilken oppå Owikens \extra ordinarie/ landzting den 30 februarij 1665 aff capellanen der sammestedes, wällärde h:r Werner Adamsson beskylltes och förwitades hafwa genom diefwulls redskap och trulldom, lappgand, som dhe kalla, förgiordt hans sal. fadher, fordom kyrkioheerden her utj Vndersåker, wällärde h:r Adam Wellamsson. Denne högmåhlis saak, kunne å landztinget eij optages, uthan remitterat till laga ting uti Vndersåker, hwarest gierningen skulle wara händt och skiedt, blef altså herom korteligen och eenfaldeligen ransakadt som föllier.

Claës Adamsson, å sin och sin moders och broders h:r Werners Adami wäg:r fullmechtig, klageligen tillkänna gifwandes, huruledes hanss sal. fader h:r Adam ähr illa uthråkadt för een lappkohna, Gunnilla Jonsdotter benemd, hwilken hafwer hafft 3 oächte barn och för de 2:ne stådt sin kyrkioplicht, men för det tridie intet, uthan när sal. h:r Adam reste opp till sin sochn kyrckia, Kall sochn be:d, honom då öfwerfallandes, inständigt begärade som trägit anhöllt skulle så på een dagh stå sin kyrckioplicht och straff för sitt begångne lönskeläger med lappen Skohl Nills, sedan och på samma dagh troolofwas och wijgas, offererandes honom derföre 1 r:d:r. Denne hennes obillige begäran sal. h:r Adam henne alt till hopa på een dagh förswahr­ligen eij kunna effterlåta, uthan Gunnila sådant förwägradt blef, alldenstund hon eij hafwer plichtadt för werldslig rätt, eij heller sig förlijkt med capitelet. När hon märkia kunne, hennes begäran eij kunna nå sin framgång, hon då straxt effter uthleeth sig med sitt hoot och vnd­sägelser så at sal. h:r Adam war glad skulle wara långt från henne, Och enär sal. h:r Adam skulle resa heem från Kallz kyrckiobord, blef han i wägen med ett trollskott illa behäftadt, hwaraf han uti 14 weckors tijdh een odrägelig sweda och wärck uthstå måste och när han imedler tijd kom opp af sängen, kunne han ändå icke nå sin förrige hällssa, uthan det fölgde honom till hanss döde dagar, så at han måste gå på kryckior, hwilket eendeles ähr att see af hanss relation

Befalldningzmannen tillsporde Claës Adamsson om någon hafwer hördt på hennes hoet och vndsägellse, swarade det hustro Margareta i Brattäggien och Kall sochn, det hördt hafwer, den nu eij tillstedes ähr wid tinget, hwilken för lång wäg skull, dagen effter, eij kunna comparera, måste derföre till näste tinget beroo.

Dessuthan framlade Claës Adamsson een attest, gifwen av Hans Andersson Blix, opsyningzman på Medstugun, hwar utj först förmähles om h:r Adams stora älendigheet, sedan dess samtahl sin emillan om bem:te lapp Gunnila.

Dess relation han hafwer hördt af Mårten Andersson lapp, det lapp Gunnil hafwer hoos Olof Torkielsson lapp sagdt at när han förnam h:r Adam wara siuker, med dessa ord, ligg du prest, haf du den gott, iag lef full lijkwäl, medan som iag tog intet dijt bröd och Herrens nattwardh. Hwarför hon läth sammankalla alla lappar der omkringh utj Medstugun, som belägen ähr emillan Norrige och Jempteland, hwilket Gunnil då först nekade, men Anders Larsson, lapp, witnar, sig hördt samma bem:te ord af henne

Yterligare förmähler Hans Andersson, sig hafwa tagit carbijn å wäggen och den ladat och låtz willia skiuta Gunnil ihiel och der af förskrechtes så at hon swimade, stod sedan opp och talade med andra lapparne, på sitt språk och blef omsider så slutit at Gunnil skulle gifwa till Anders Mårtensson lapp 2 r:d:r och gå till Vndersåkers prästgård och hielpa h:r Adam från lappgandet och dess sweda.  Förmählandes, at effter lappen Anders Mårtensson fruchtade för sitt lijff, sägan­des, kommer ieg och giör slijk konst mister ieg mitt lijff, för sliken gerning måtte för den skulld försäkra honom intet tilltahl skulle få. 7. Slutandes dermed at dhe andre lapparne skulle wara tillstedes, så bewitnade dhe dett samma och at h:r Adam lågh 14 weckor på sängen, sedan måste han gå med kryckior, hwilket widlyffteligen förnim­mes af ofwan bem:te attest lit B. och lapp Gunnil till sådant eij neka kan så wara tillgångit som her öfwer berördt ähr.

Framlägger Claës Adamsson een attest lit. C, gifwin af Lars Gulichson i Hoffwermo och Myskie sochn, hwilken och utj sådan fahra hafwer warit stadder och lappen Torkiel Olofsson honom tillskyndat hafwer, hwar af han låg på säng, från Lefwangers marcknad den 24 febr. till Bartolomæj tijd 1664. Och wid ändan på sin gifne attest NB, förmähler at när han förstod wara lappgand, sende han effter lapp Gunnil, hwilken han gaf 6 r:d:r och hon med sitt brännande och hwad mehra hon kunde, sielf wetta, uthrättade hon lijkwäl så mycket, at han från sin ränsell och pijna straxt befrijadt blef, som sielfwe attesten bredare förmähler.

Befalldningzmannen frågade Gunnila, om denne attest ähr i sig sanfärdig, det hon hafwer curerat Lars Gulichson och desse specificerade 6 r:d:r hafwa bekommit? Hwar till hon icke neka kunde uthan tillstod hafwa med sitt brännande giordt och lagdt fnösk på wärcken och brändt hohl på och således det onda bortgångit, men icke bekommit 6 r:d:r uthan andre penningar, halfparten af det mehra miöhl, kiött och andra mathwarur tillståår hon sig fått.

Claës Adamsson påståår, än yterligare, det Gunnil ähr wållande till hanss faders hastige siuk­dom och effter hon kan bota, kan hon och konsten förgiöra, det Gunnil aldeles och insten­digt nekar till. [fol. 40v] Befalldningzmannen tillsporde Gunnila, huru hon från detta witnes­måhl kan sig befrija? Rs. Jaa, Gudh weet det.

Så emedan hon aldeles till denna beskylldning nekar, dy pålades henne, alt derföre af rät­ten, det hon innan näste laga ting skulle skaffa sig währningzmän, som gå laga edh med sigh, hwilket hon lofwade effterkomma. Och imedler tijdh, gick lappländzman, hennes broder, Thomas Jonsson för henne i borgen, at wara tilstädes när som fordras.

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.