Brev I 1863

St Paul Min. Januari 2d 1862
(not: vi misstänker att detta brev inte alls skrevs januari 1862, utan 1863!)

Min kära Fader
För twå månader sedan hörde jag att ett
bref hade ankomde till Stillwater från swerige
hwilket jag förmodar war från Eder men
dit gick mig förlorat jag war då på en
expedition mot Indianerna och Brefvet togo
ut från Port officen och sendes till mig men
jag har aldrig hör något mer än det
Sist jag skref war jag dålig af frossan men det war-
ade länge jag har hit xxx warit på tjänst
göring utom nu tar jag tidigt ty Regimentet
har permission för 15 dagar från wi för wåran
betalning och wi har väntat nu i tre weckor och
annars icke fått wår betalning men så fort som
pengarna kommer har wi orders att gå till
södern igen ehuru folket her i Minnesota will
att wi skall wara här och skydda dem från Indianerna
efter wi hade slaget wid dem wid woodsocken
tar de hållit sig på afstånd eller inte motstånd
har blivit på deras sida wi tog 1 700 fångar
för den expedition inheräknad barn och squas

alla indianerna har warit under ransakning
och 300 af dem blev dömd att hängas
utslaget blef sent till Washington till
Presidenten att sanktioneras men det gick då icke fort något utslag kom, folket
blef otålig att wäntade längre, och efwer war de redd att presidenten skulle benåda dem
eller mildra deras wälförtjenta domar ty många
har satt sig deremot som icke har lidit
någon skada synnerligast folket i Philadel
phia och i de östra staterna följden blef att
folket …………….. att saken i sina
egna händer. en natt hade Citizens samlat sig
200 man stark med wapen af alla slag och
närmade sig intill Campen den de Convicted
Indianerna låg, och längte med att sökuske
döda dem men solldaterna afhåll dem från
att komma in hwillket alyekan war
man nu har det kommit orders att 39 skall
hängas hwad Presidenten tänker göra med resten af dem är okänd, men en ting wet
jag folket låter sina icke gå med lifvet
her är hemliga clubar öfver allt till dem affert

Kriget wid Potomac går dåligt General
Burnsiden utalas (Bornsaid) har förlorat sla
get wid Fredricksbug samt 13 055 man
dödade och sårade. Genral McLillan utalas (Maclellan) Mc Dawce, Buell and Porter m fl
är under Ransakning angående oskicklighet
och liknöjdhet i krigsförandet
jag glömdes att nämna att Indianerna tog ock
så fångar, som ni kanhända wet den Trak
ting af Minnesota som Indianerna anföll och ut
sidan af staden ett ställe wackert höbevext Prairi
ett stort stycke land utan skog med stora insjöar
och litet skog der och war nybyggarne som hade
nedsatt sig hade sökt sådana platser som funes
både vatten och skog. men som det sednare slaget
äro otillräckligt för wilka är en eller twå på de
flesta ställene så har ingen betydlig by uppkommit
således ner Indianerna kom så war det endast att
anfalla hus för hus som kunde wara från 1 till 5 a 10
mil emellan såleds somliga war för sig för
eller starka avstånd och indianerna brukade after besöka
folket deromkring och sälja skinn warar och handla med dem, och få mat och
de kom nybyggarna wiste icke något som fören Indianerna

och började slagta dem sköt igenom fönster och dörrar
satte bössmynningen mot pannan på barn och blåste
hjernan ur skallan samt spikade barn på weggarna
lefvandes band tillsammans fötterna och ängde dem
öfver jersgårdar husbonden war den första i huset som
skulle slagtas sedan familjen såsom små barn och gm
la fruntimmer, unga fruntimmer togs till fånga all asom
kunde gå och inågra pojkar af 8 a 12 års ålder, boskap
och häsnter drefvos bort i stora hopar med wagnar lastade
med hwad som kunde finnas några undkom sårade
som Indianerna hade uppgifwit för död andra dermemot
lyckades att släpa wäg och gaf warning till andra som
huwudstupa flydde sin wäg och stor förskräckelse spridits
i största last många xxxx (hästar och wagn eller oxar)
med hela familjen i wagnen öfverföllos på wägarne under
det de skulle fly och slagtadees med knif yxa eller tomo
hawk (stort spjut) eller också sköts, denna stora
förskräckelse åstadkom stora bedröfelser fattigdom
och elende, nybyggare som hade warit bosatt 2 a 3 år
hade kommit sig godt före nestan oberoende andra
5 a 10 år gamla kunde ha fult upp af allting från
25 till 80 stycken boskap 2 a 3 span hänstar men
alla fick fly sika, memt upp kläderna på kroppen

till den inre Rosetta delen av Minnisota som
war litet säkrare der de trängde sig
in i städer och byar och fick lfva
på andras bekostnad. Men nu återstår historien
om de stackars fruntimmerna som hade fallit indian
ernas händer huru de har blivit behandladt är utom min harackter att nämna, och rysligt att
omtala, men lidandet obarmhertigt
folket rusta sig till arms i största hast were
d.w.s. medobrare af alla claser formade
sig i Companier och uppkastade förskans
ningar omkring städer och byar och byggde
fästningswärk och således försvarade sig
skelf till trupporna kunde komma och
hjelpa dem och många slag sårstad men
kriga segrar wonnos emedan indianerna
war alltid öfverlägsen i styrkan och våra trupp
per wwårt kigt. Kom då upp till Minnesota
från Renton Barracks och vollontarily gick
emot indianerna och slog dem så att
de har aldrig sedan wågat sig att göra

något motstånd och tog mest alla fångar
de hade ifrån dem som var så glad ner wi
tog
dem att de gret af glädje och prisade oss
och Gud, ehuru de war så illa behandlade
att de knappast kunde gå iklävt dem war
både norska och swenska flickor och mest
unga fruntimmer af 14 a 16 års ålder emellan
60 till antalet
Jag har nu tillbringat en lång tid her
her i St Paul äfverlefver både jul och
Nyår men nu hoppas jag snart få lämna
wi har nu Orders att raportera i Winona
den 10de januari for att gå till Södern
jag sänder herjemte alla min hälsning
till alla och mest till eder och mina kära
syskonen Eder son Olof Liljegren
Liutenant

Adress:
Liut. Olof Liljegren
Company D 3de Rigmente Min Vol
Stillwater
Washington Co Minn
North America
Care of further V Smith