Kategoriarkiv: Jobba med

Häxor och trolldom

Vad tänker du på när du hör ordet häxa? En gammal kvinna med vårta på näsan? En elak person som mest håller sig för sig själv? En person som kan ge dig lycka och välgång? Eller vad?

För inte allt för länge sedan kunde man anklaga någon för att
vara häxa. Kanske det var en kvinna  som inte var så omtyckt , eller att hon faktiskt kunde hjälpa till och bota den som hade tandvärk, eller ont i magen. Men om hon misslyckades kunde det få konsekvenser. Det var inte bara kvinnor som kunde anklagas för att vara häxor. Även män kunde anklagas, men då för att vara trollgubbar.

häxhammaren
År 1487 utkom ”Malleus maleficarum”, mer känd som Häxhammaren

Att anklaga någon för att vara häxa kunde innebära att kvinnan ställdes inför rätta. Om hon befanns skyldig kunde hon dömas till döden. Ute i Europa var det under 1400-1600-talen en väldig våg av häxprocesser. Omkring 30 000 kvinnor och män dömdes till döden för häxeri, många av dem i England och Frankrike. Det fanns speciella häxdomare , och det var önskvärt att de dömde så många som möjligt.Till sin hjälp hade de en bok ”Häxhammaren” en vägledning för att hitta och avslöja häxor.

Vad var straffet för trolldom?

Bödelskvitto från Älvros, två häxor avrättade.
Bödelskvitto från Älvros, två häxor avrättade. Källa: Kammararkivet, Landbok Gävleborgslän 1673

Vilka var det som anklagades? För vad? Vem anklagade och hur resonerade de som dömde dessa människor? Vi har samlat en del dokument från främst 1600-talet som visar på att man anklagade människor för häxeri eller trolldom  även i Jämtland och Härjedalen.

Lapp-Gunnil i Undersåker

Karin i Krok

Att hamna i rop och rykte

Om häxprocesserna

Fördjupning

1800-tal

Syftet med temat?

Under 1800-talet går Sverige från att vara ett bondesamhälle till att bli ett industrisamhälle. Det innebär stora samhällsförändringar. Sociala skyddsnät finns inte på det sätt vi tänker idag. Kyrkan går från att vara en central del i samhället till att bli en individuell angelägenhet. Sverige är ännu inte en demokrati eftersom de flesta saknar rösträtt. En stor del av befolkningen lever i fattigdom och har små möjligheter att påverka sin situation. ”Skomakare bliv vid din läst”, är ett uttryck som ganska väl speglar den här tiden. Man föds till det man ska bli. Barnen lär sig det de behöver i livet av sina föräldrar.

Det samhälle vi har idag, har sin grund i dessa förändringar. Sverige går från att vara ett utfattigt klassamhälle där kyrkan styr det mesta mot en sekulär jämlik demokrati där individen har möjlighet att välja själv.

Olof Liljegren skriver hem från Amerika

 

 

 

Emma Kristina döms för fosterfördrivning

 

 

 

Vägen till demokrati

 

 

 

Bliv vid din läst, med länk till Sockenlappen Sophia Pålsdotter (kommer)

Osäkra aborter och förbjudna preventivmedel

När Emma Kristina väl fattat sitt beslut om abort, köpte hon två buntar fosfortändstickor, ställde dem i kaffe att dra över natten, och drack sedan. Fosfortändstickan innehöll vit / gul fosfor som tändämne, vilket är mycket giftigt. Många av de som arbetade i tändsticksfabrikerna blev också sjuka och dog. Att aktivt skrapa av och inta fosfor innebar en stor fara, inte bara för det barn kvinnan bar utan även för henne själv. Många gånger dog inte bara barnet utan även mamman. 1901 förbjöds tillverkningen av fosfortändstickor.

statistik över fosforförgiftning

Avskrift av stadsläkare Mobergs utlåtande om fosfortändstickor som abortmedel

Att skydda sig mot graviditet var svårt, även om det genom alla tider naturligtvis funnits husmorskurer för hur man skulle göra. Säkrare metoder för att förhindra graviditet utvecklades först vid slutet av 1800-talet, men i samma veva, 1910, kommer också Preventivlagen som gjorde det förbjudet att använda medel för att förhindra graviditet . Om graviditeten väl var ett faktum tog desperata kvinnor till abort, oavsett de konsekvenser detta innebar. Först 1938 upphävdes Preventivlagen, och det blev tillåtet att använda preventivmedel. Samma år får Sverige också en lag som gör det möjligt att under vissa förhållanden medge avbrytande av graviditet. Dagens svenska abortlagstiftning kom dock inte förrän 1974.

a013

 

Priskurant över äkta franska preventivartiklar

Fortfarande beräknas nära hälften av världens aborter som osäkra, och WHO beräknar att 13% av den totala globala mödradödligheten beror på detta.

Emma Kristina dör 1956. Under hennes livstid hann det hända mycket, och en kvinna född 1956 hade helt andra förutsättningar vid en graviditet än vad Emma Kristina hade. Utvecklingen gick framåt och synen på preventivmedel, abort och att få barn utanför äktenskapet förändrades. När Emma Kristinas barnbarn vuxit upp och stod inför familjebildning på 1940-talet producerades följande informationsfilm på uppdrag av ”Kommittén för social upplysning”. Filmen är restaurerad av Filmarkivet, Svenska Filminstitutet

Se filmen Vi ska ha barn (1948) 

 

Att få oäkta barn

I dag föds de flesta barn utan att föräldrarna är gifta. Men det räcker att gå tillbaka till 1960-talet så föddes 90 % av alla barn inom äktenskapet.

Bara begreppet ”oäkta” barn får många att reagera. Men när Emma Kristina levde var familjen fortfarande en absolut norm, och oftast en ekonomisk nödvändighet för att försörja barn. Mannen var den som skulle arbeta och dra in pengar, och kvinnan var den som skulle vara hemma och ta hand om barnen.

 

Utdrag ur statistik över barn födda utom äktenskapet. Statistiska centralbyrån
Utdrag ur statistik över barn födda utom äktenskapet. Statistiska centralbyrån

 

Det fanns ett visst utrymme för kvinnor att försörja sig genom att vara piga, eller arbetskvinna. Emma Kristina tog, som vi sett, tjänst både hos familjer i Östersund och på Frösön, hos bönder i Lit och på Ångbryggeriet. En annan vanlig arbetsuppgift för kvinnor var att ta emot tvätt från bättre beställda, eller att arbeta på någon fabrik eller i en affär. Inkomsten var dock lägre än om det var en man som gjorde samma arbete, eftersom man räknade med att mannen alltid skulle stå för huvudinkomsten. Att som ensam mamma försörja både sig och sitt barn var svårt. Och även om mamman hade en plats att arbeta på, så behövde ju barnet passning och omsorg under tiden. Hade man ingen närstående som kunde få hjälp av fick barnen antingen lämnas ensamma eller möjligen tas med till arbetet.

Att de utomäktenskapliga födelserna ur social synpunkt äro att betrakta såsom en synnerligen ogynnsam företeelse, därom råder knappast mer än en mening. Föräldrarna till de oäkta barnen tillhöra i stor utsträckning de fattigare klasserna, fädernas barnuppfostringsbidrag, där sådana förekomma, äro ofta otillräckliga, och mödrarna, som ej sällan sakna nödiga förutsättningar för modersplikternas fyllande, äro ej i stånd att ensamma bära det moraliska och ekonomiska ansvar, som ett barns uppfostran medför. Samhället måste ofta träda hjälpande emellan, men även med de största ekonomiska uppoffringar förmår ej samhället ersätta modersomsorgen eller det skydd och värn, som mannen / fadern inom ett familjehem kan giva moder och barn. Samhället löper sålunda fara att med dessa barn tillföras ett genom olämplig föda, armod, bristande uppfostran och dåligt exempel fysiskt och moraliskt mindervärdigt element. Det blir en samhällets förnyelse nerifrån, som blir farligare, ju större omfattning den får i förhållande till den normala förnyelsen genom födelser inom äktenskapet.

Texten är tagen ur ”Utom äktenskapet födda barn”, av Kungliga statistiska centralbyrån 1914, och speglar ganska väl det sammanhang och den tid som Emma Kristina lever i.

Samhällets syn på en ogift mor, och på det oäkta barnet var strängt. Oäkting på svenska är kanske inte ett skällsord vi är vana vid, men kanske ”horunge” och engelskans ”bastard” är mer välbekant. Länge var det också ett brott att ha sex utanför äktenskapet, och detta brott betecknades hor. Idag lever skällsordet ”hora” kvar från denna tid. Ända till 1810 kunde man dömas i domstol för ”lönskaläge”, om man inte lyckades föda som ”okänd mor” vilket var möjligt för lite rikare kvinnor från och med 1779.. Detta gjordes möjligt enligt ”Barnamordsplakatet” och kom till just för att skammen för den ogifta mamman var så stor att många ansåg barnamord vara den enda utvägen. Nu fick man istället föda barnet anonymt och lämna bort det vid födseln.

Om man som fattig mor inte kunde ta hand om sitt barn och inte heller hade några närstående som kunde hjälpa till, måste man försöka hitta någon utomstående att få hjälp av. En del barn hamnade på barnhus, andra hamnade hos fosterfamiljer. Så är ju också fallet för Karl Alfred under en period. När man sökte efter fosterfamilj gällde det att hitta någon som tog så lite betalt för detta som möjligt. Det innebar naturligtvis att barnen ofta hamnade i nya väldigt fattiga familjer. Ändå var det bättre än att stanna kvar hos den ogifta modern. Om modern inte ens hade råd att betala för fosterhemsplaceringen, och ingen erbjöd sig att ta hand om barnet gratis, återstod bara fattigvården. Många gånger hamnade barnen alltså återigen i väldigt fattiga familjer, som inte alltid hade goda syften. En del ville naturligtvis väl med sina handlingar, men det fanns också de kvinnor som kom att kallas ”änglamakerskor” eftersom de barn de tog hand om vanvårdades så svårt att de dog

Ett exempel på hur utsatt det oäkta barnet var, är att hon eller han på den här tiden inte hade någon arvsrätt, varken från modern eller fadern! Ett utomäktenskapligt barn räknades alltså inte automatiskt som bröstarvinge ens till sin egen mor. Först 1970 ärver barn i Sverige helt automatiskt båda sina föräldrar även om de inte är gifta.

Emmas bakgrund

Emma Kristina föddes den 22 november 1873. Hennes mor var ogift och hette Brita Larsdotter. Strax efter att Emma Kristina föddes, flyttade modern med sin dotter till Östersund. Där tog hon de arbeten som fanns, men fick också hjälp av fattigvården för att klara sitt uppehälle.

Prästbetyg, hämtat från domboken
Prästbetyg, hämtat från domboken

1883 gifte sig modern med järnvägsarbetaren Axel Fredrik . Han dog dock genom en drunkningsolycka bara två år senare. Emma Kristina gick i folkskola och lärde sig att läsa och skriva. När hon var 16 år hade hon tillräckliga kunskaper för att få ta nattvarden för första gången. Emma Kristina bodde sedan hemma hos sin mor på Prästgatan 19 i Östersund tillsammans med sina 4 syskon fram till år 1890. Då var hon 17 år och började ta tjänst i olika hushåll.

Hennes första arbetsgivare var major G Mühlfeldt, och hos honom stannade hon till våren 1891. Därefter arbetade hon hos kommissionslantmätare G A Laurits på Frösön fram till hösten samma år. Sedan får Emma Kristina tjänst hos slaktaren J P Sandahl. Vid den här tiden har det också visat sig att Emma Kristina var gravid, och den 28 februari 1892 födde hon en son, Karl Alfred. Hon var nu 19 år.

Huruvida tjänsteförändringen från kommissionslantmätaren till slaktaren hade ett samband med hennes graviditet vet vi inte. När barnet skulle födas flyttade hon hem till sin mor och bodde där under två månader samtidigt som hon försörjde sig på tillfälligt arbete. I augusti flyttade hon sedan vidare till Lit där hon under två månader arbetade hos olika bönder. Därefter kom hon tillbaka till Östersund där hon under hösten arbetade på Ångbryggeriet. Sedan blev hon gravid igen. Barnet födelse beräknades till maj. Så kom det dock inte att bli.

Medeltiden

Medeltiden i Sverige brukar räknas från ca 1050 till 1520. Under den här tiden var dock inte Jämtland svenskt, utan norskt. Av det skriftliga material som finns bevarat från medeltiden, finns därför bara en del i Sverige. En stor del finns på Riksarkivet i Norge. Bland annat finns originalet till Jämtlands sigill där.

 

Jämtlands sigill, från 1301.
Jämtlands sigill, från 1301.

 

Pergament

Vid den här tiden använde man sig inte av papper som idag. Istället skrev man på pergament som är gjort av djurskinn. I Sverige använde man sig av detta från ca 1100 (efter kristnandet) och fram till 1600-talet när man istället gick över till  att använda lump, d v s ett slags papper gjort av tygfibrer. Först vid mitten av 1800-talet började man göra papper av träfiber i Sverige.

Det var med andra ord svårt och dyrt att få tag på pergament. De pergament som finns bevarade handlar ofta om ägande. Kungen skänker mark, någon ärver, gränsen mellan två tomter ska gå här…

Här ser du ett exempel på just ett sådant dokument. Kung Håkan skänker mark till Peter i Börön, Lockne socken i Jämtland. Dokumentet är daterat till 1371.

Vad säger dokumentet mer?

Avskrift

Håkan Magnussons sigill
Håkan Magnussons sigill

Vem var kung Håkan?

Vad menas med sex mäns prövning?

Vad vet vi om Peter Alexandersson?

Historisk karta över Våge och Borön (1761/1763)

HIstorisk karta över Berget under Förbergs by i Revsund (1798)

Översiktsbild över området. Klicka på länken för att få fram kartan.
Översiktsbild över området. Klicka på länken för att få fram kartan.

Översiktskarta över området

Hur kom dokumentet till Landsarkivet i Östersund?

Lite om Jämtland vid den här tiden

Vad är ett pergament?

Vad kan ett gammalt pergament berätta om medeltiden?

Demokratisering

Demokrati är ingenting man bara får. I Sverige brukar vi säga att vi fick allmän och lika rösträtt 1921. Men detta är inte alldeles sant, och mycket hände dessförinnan.

Runt år 1900 var det många olika grupper i samhället som stod utanför rösträttssystemet. Många av dem försökte påverka politiker med olika argument, så att just de skulle få möjlighet att delta. Den stora gruppen var arbetarna inom industri och jordbruk. Vissa gruppers röster hördes inte alls, till exempel minoritetsgrupper och människor med funktionsvariationer.

Den stora gruppen med arbetare insåg att samtidigt som de krävde att få delta, måste de själva också förbättra sina kunskaper inom olika områden. I en framtid där de fått igenom sina krav, måste de själva också kunna ta ansvar inom politiken. Ett sätt många valde var att starta en diskussionsklubb.

Här finns exempel från två olika byar i Jämtland där ”vanliga” ungdomar samlas och diskuterar olika frågor. De tränar på att lyfta en fråga, prata inför andra genom att argumentera och sedan även leda mötet och ibland också skriva protokoll.  Kunskaper som de själva menar är viktiga att kunna inför framtiden då de alla förhoppningsvis har rösträtt. Denna typ av diskussionsklubbar var vanliga inom fackförenings- och nykterhetsrörelsen.

Om diskussionsföreningar i Jämtland

Vad diskuterade ungdomarna om?

Diskussionsföreningen ”Tyst”

Diskussionsföreningen ”På Lek och Allvar”

Läs mer

Vaddå demokratisering?

Hur växte demokratin fram i Sverige?

Riksdagens historia

Tvåkammarsystemet