Vadå diskussionsföreningar?

Ett argument mot att införa allmän rösträtt var att alla inte hade tillräckligt bra kunskaper, och därför inte skulle tillåtas att rösta. För att möta detta argument startades olika typer av diskussions-föreningar.  Här tränade medlemmarna på att ställa sig upp och prata och argumentera inför varandra, men också på att lyssna och ge feedback på det som någon annan sagt. Man turades om att agera ordförande – att leda mötet, och att vara sekreterare – att skriva ned det som sades på mötena. Tack vare att diskussionerna skrevs ner i protokollsböcker kan vi alltså läsa om vilka frågor som diskuterades, vilka argument som lyftes och vilka personer som tyckte vad för över 100 år sedan!

En av föreningarna hette Tyst, och medlemmarna var unga män från Rödöns socken. Anledningen till varför de startar sin förening, kan man se i deras allra första protokoll.

Ändamålet med Tyst 

Avskrift av samma dokument

Föreningarnas medlemmar diskuterade alla möjliga frågor. Det fanns handböcker med förslag som man kunde inspireras av. De flesta kände sig dock mest trygga i att diskutera frågor som rörde nykterhet och jordbruk, eftersom det var frågor som de kunde något om. Men vissa ville även diskutera mer filosofiska frågor om livet, eller politiska frågor. Ofta var det två utsedda medlemmar som skulle lämna in förslag på frågor som skulle diskuteras på mötet, helst mötet innan så att alla skulle kunna hinna fundera ut argument för och emot.

Vill du läsa mer om vad diskussionsföreningen Tyst eller diskussionsföreningen Lek och Allvar diskuterade?  Länkar till mer information finns här under!

Diskussionsföreningen Tyst

Diskussionsföreningen Lek och Allvar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.