Kristid

För det dagliga livet i Sverige, innebar krigsåren en tid av umbäranden och problem – en kristid. Kriget medförde att det blev svårare att importera livsmedel och andra varor.

Ransonering

Det svenska jordbruket klarade bara att försörja Sverige med livsmedel om man var väldigt noga med att fördela tillgångarna mellan människorna genom ransonering. För att maten inte skulle bli för dyr, införde staten också regler för hur priserna fick sättas.

kristid
Bild från Kristidsstyrelsen

Det första man började ransonera var kaffe och te. Det var i mars 1940. Sedan följde i rask takt ransoneringar av tvål, fläsk, smör, bröd osv. Mjölk, potatis och fisk blev aldrig ransonerade. Alla andra varor kunde bara köpas om man kunde visa upp ransoneringskuponger. Förutom den normalranson som alla fick kunde man få utökad ranson beroende på arbete och ålder. Till exempel fick en skogsarbetare en köttranson som var mellan 70 och 140 procent större än normalransonen.

 

ransoneringskort

Exempel på ransoneringskort och en kalender som användes vid kriget för att inhandla vissa varor.

Uppfinningsrikedom var stor när det gällde sätt att dryga ut ransonerna och för att hitta på ersättningar för exempelvis kaffet. Veckotidningarna hade ofta tips på hur billig och kupongfri mat kunde tillredas. Det var också vanligt att man bytte kuponger med varandra, t ex kaffekuponger mot mjölkuponger.

Ransoneringen sköttes av en central statlig livsmedelskommission, av 33 regionala kristidsstyrelser samt av lokala kristidsnämnder i varje kommun. Det var dessa som förmedlade ransoneringskorten. De flesta ransoneringar upphörde några år efter krigsslutet, men kaffet fortsatte vara ransonerat ända fram till 1951.

 

 

Här är typiska handlingar angående ansökningar rörande livsmedelsförsörjningen.
Handlingarna hittar ni i:
Kristidsstyrelsen. Kansliets arkiv A I:1. Inkomna skrivelser.
Kristidsstyrelsen. Kansliets arkiv B I:1. Utgående skrivelser.

Insamlingar

Då läget för den allmänna livsmedelsförsörjningen i landet stadigt försämrades under de första krigsåren – både på grund av handelsblockader och dåliga skörderesultat i det egna jordbruket – vidtogs under våren 1942 olika kraftsamlingar för att omedelbart försöka förbättra försörjningssituationen. Bland alla kampanjer för odling av potatis och grönsaker på balkonger och kolonilotter, uppfödandet av kaniner och hushållsgrisar i garaget samt bärplockning i skogen, inrättades den speciella organisationen ”Ungdomsberedskapen”.

 

Syftet var dels att locka ungdomar att frivilligt bidra med sin arbetskraft på bondgårdar runt landet, dels att via utlysandet av en ”Riksinsamling” stimulera ungdomar till att tävla i förmågan att plocka bär i skogarna, skära vass och plocka löv som ersättningsfoder för kreatur, bärga spillved, plocka medicinalväxter, kottar, ekollon samt även försöka hitta gammalt järnskrot, gummidäck och liknande som kunde återanvändas.

Ungdomens Riksinsamling
Ungdomens Riksinsamling

tavling2 tavling1tavling1

 

 

Kvinnlig beredskap

Sammanlagt mobiliserades ungefär en miljon svenska män under krigsåren. I och med det fick kvinnorna större ansvar för att försörja familjerna. Det var inte alltid lätt att klara sig ekonomiskt med mannen borta.

Kvinnlig beredskap

Beredskapen innebar att det blev stor brist på arbetskraft. Sverige var under beredskapsåren omringat av krigande och ockuperadeländer. Därför kunde vi inte längre importera livsmedel och bränsle. I kampanjen ”Landet kallar er”, försökte man få kvinnorna att jobba med sådant de tidigare inte hållit på med eftersom männen kallades in till militär tjänstgöring. Uppgifter inom jordbruket som nu blev kvinnornas var t ex gallring och rensning av sockerbetor, att skörda hö och säd, att plocka bär och frukt, att ta upp potatis och rotfrukter m m.

För att männen fortfarande skulle kunna göra det tyngsta arbetet inom jordbruket och i skogsarbete, fick kvinnorna ta ansvar för en del av den militära beredskapen. Luftbevakningen var ett sådant exempel.

Kvinnorna utbildades också för att kunna ta över männens arbeten inom industrin. Det var Arbetsförmedlingen som skötte denna omställning i arbetslivet.

Kvinnorna ersatte männen inom många områden, t ex jordbruk, industri och kollektivtrafik. Detta gällde inte bara inom jordbruket utan också inom industrin, i kollektivtrafiken osv. Frivilliga och ideella insatser bidrog också till att samhället fungerade under krigsåren. Exempelvis bildades föreningen Östersunds kvinnliga beredskapskommitté.

kvinnBeredskap
Brevet kommer från Östersunds kvinnliga beredskapskommitté Vol.:1