Till dig som är lärare

Syfte

Det övergripande syftet är att ge eleverna en historisk kunskap och en referensram om hur samtida idéer påverkar samhället och människorna i det. Hur man kan tolka dessa fenomen utifrån olika perspektiv gällande bland annat gott och ont, samt träna sig i källkunskap, källhantering och källkritik. Konkret arbetar eleverna framför allt med att ta del av vad en arkivhandling och historisk källa kan berätta om sin samtid- i detta fall olika infallsvinklar kring begreppet ”renhet” i Sverige och Jämtland under den första halvan av 1900-talet.

Temat kan även användas för att reflektera kring hur man ser på ”renhet” idag. Hur dessa idéer tas i uttryck, sammanfaller eller motverkar varandra och får genomslag på olika sätt.

Förmågor och kunskaper

I det här temat tränas och utvecklas följande förmågor:

  • Historiska kunskaper och bildning
  • Historisk referensram för tolkningar och perspektiv
  • Källkritik; att använda, granska, tolka och värdera historiska källor

Centrala  begrepp: #Lortsverige, renhet, hygien, folkrörelse, föreningsliv, nykterhetsrörelse, samfund, frisksport, ideologi, rashygien, människosyn, samtid

Förkunskaper som eleverna bör ha

Eleverna bör ha kunskaper om grundläggande källkunskap och de källkritiska kriterierna tid, beroende och tendens före de börjar med uppgiften, då detta inte är något som förklaras i momentet.

Upplägg av tema, källmaterial och arbetsgång

Temat är indelat i fyra underrubriker:

1)      Del 1: Bad- och tvättstugeföreningar – om den egna fysiska hygienen (Denna är den del som ligger ute f.n.)

2)      Del 2: Friskvårds- och frisksportarrörelsen – om sundhetsidealet

3)     Del 3: Nykterhetsrörelsen och samfund – om hur man hjälpte dem som behövde

4)      Del 4: Om tankar i tiden – rashygien och synen på människor…?

Dessa underrubriker kan summeras en efter en, eller så tar man ett större helhetsgrepp och summerar hela temat på slutet med vidare reflektions- och diskussionsfrågor. 

Förslag på generell arbetsgång

Arbetsgången nedan är ett förslag för hur ni kan arbeta systematiskt med var och en av underrubrikerna i temat. Samma arbetsgång för varje underrubrik.

1)      Samtid och historisk kontext- hur var det då? (läraren presenterar eller eleverna tar reda på)
Introducera eleverna i den samtida kontexten där sammanhangen och händelserna utspelar sig.  Eller låt eleverna själva ta del av de introducerande texterna, undersöka själva och fundera och resonera sig fram till hur det var där och då. Här kan de även söka sig till annan litteratur och andrahandskällor för att få en tydligare och mer fördjupad bild .

2)      De historiska källmaterialen – vad är det för historiska källor? (läraren presenterar eller eleverna tar reda på)
Introducera eleverna till situationen och sammanhangen där de historiska källmaterialen tillkommit. Presentera vad det är för typ av källor, hur och varför de tillkommit och vem som står bakom. Eller låt eleverna själva undersöka och fundera över sammanhangen vad det är för typ av källor, hur och varför de tillkommit och vem som skapat dem. 

3)      Källkunskap och källkritik – vad säger källorna egentligen? (eleverna arb)
Nu när eleverna vet vilket material de har framför sig låt dem arbeta med att fördjupa sig i källmaterialet på olika sätt genom frågorna nedan:

a)      Besvara de generella och återkommande källkunskapsfrågorna nedan; 

  • Fakta– Vilken information får du direkt från källan? Vad kan du faktiskt veta och utläsa av källan? Vem? Vad? När?
  • Sammanhang och tolkningar utifrån den historiska kontexten– Vad säger källan om sin samtid? På vilket sätt är materialet talande för sin samtid? Hur tolkar du materialet utifrån detta och vilka slutsatser drar du? Vilka likheter eller skillnader finns jämfört med dagens samhälle? Kan man förutspå något gällande framtiden?
  • Trovärdighet och relevans utifrån de källkritiska kriterierna tid, beroende, tendens – Utifrån det ni vet om källorna; Är källorna trovärdiga? Deras styrkor och svagheter? Hur kan de tolkas?

Eller så förenklar du källkunskapsfrågorna med: Vem? Vad? Varför? När? – istället för ovanstående. 

b)      Besvara mer direkta frågor till källmaterialet. Se vidare vid underrubrikernas specifika källmaterial! 

c)      Eventuellt; Diskutera och summera de källkritiska slutsatserna i par, grupper eller helklass.