Det ”rena” landet
I det här temat lyfts ett par idéer som i början av 1900-talet går att koppla samman med begreppet ”renhet” i olika former. Det handlar om hur man vid den här tiden började att konkretisera idéer om renhet och hygien bland vanligt folk med bland annat byggandet av badhus- och tvättinrättningar för att råda bot på den otillräckliga hygien och misär som fanns ute i landet. Även tanken om att ”en sund själ i en sund kropp” präglade denna tid, där fysisk ansträngning, regelbunden träning och hårt arbete ansågs bra för kropp, själ och personens karaktär och moral. Att denna typ av idéer även gav avtryck i samhället och synen på människor med sina olika styrkor och svagheter är kanske också möjligt att se.
I Jämtland gjorde man vad man kunde för att förhålla sig till allt detta nya. Så vad gjorde man? Varför gjorde man som man gjorde? Hur gjorde man? Vilka typer av lort var det som man måste tvätta bort egentligen? Hur tänker vi kring renhet och sundhet idag?
Innehåll
Del 1: Tvätt- och badstugeföreningar
På 1930-talet myntades begreppet ”Lort-Sverige” av journalisten och radiomannen Ludvig, ”Lubbe”, Nordström. Detta efter att han läst och sammanställt rapporter från provinsialläkare ute i landet, och konstaterat att det runt om i Sverige var stora brister i folks hem- och boendemiljö. Det var trångt, smutsigt och ont om både praktiska möjligheter till tvätt och bad. Dessutom saknades även kunskaper om betydelsen av god hygien. Därmed blev det tid för tvätt- och badstugornas inträde runt om i hela landet. I minsta lilla by startade olika tvättföreningar. Nu skulle minsann lorten skrubbas bort!
Del 2: Idrottsrörelsen och folkhälsa
Under slutet av 1800-talet uppstår flera s.k. folkrörelser. Dessa blev ”folkets” rörelser eftersom nästan alla var med i någon av dem. Störst av alla sett till deltagare blev idrottsrörelsen som växte fram under tidigt 1900-tal. Detta tack vare mer fritid, reglerad arbetstid och införandet av två veckors semester 1938. Att hålla igång och hålla sig stark och frisk på sin lediga tid blev ett ideal som enade många.
Del 3: Nykterhetsrörelsen och andlig väckelse
Under senare delen av 1800-talet hade man på olika håll börjat grunda nykterhetsorganisationer av olika slag. Det de hade gemensamt var kampen mot spriten för ökad nykterhet. Superiet var ett stort folkhälsoproblem och brännvinskonsumtionen var hög. Både samhället, familjer och individer påverkades negativt. Nykterhetsrörelsen gick ofta hand i hand med väckelserörelsen som även den fick ett stort genomslag vid denna tid. Rörelserna var tätt sammanflätade, delade medlemmar och ofta drevs av samma moraliska och religiösa övertygelse. Ofta ingick hjälpverksamhet av olika slag för att stötta människor som av olika skäl ansågs behövde det.
Del 4: Om tankar i tiden
Gemensamma idéer, värderingar och tankesätt utgör en slags grund som hela samhället vilar på. De tankar som präglade första halvan av 1900- talet kom därmed att genomsyra tillvaron på många olika områden. Människosynen under denna tid handlade mycket om att kategorisera, hålla ordning och lösa problem. Olika människor bedömdes och rankades utifrån den nya rasbiologins mått. Dessa tankar påverkade både samhället, grupper och individer på många olika sätt.
Till läraren
Temat är indelat i fyra underrubriker vilka kan summeras en efter en, eller så tar man ett större helhetsgrepp och summerar hela temat på slutet med vidare reflektions- och diskussionsfrågor.
Innehåll
Jämtlands län- mitt i det rena landet
