Del 1: Tvätt- och badstugeföreningar
Om den egna fysiska hygienen.
Innehåll
Lite om hur det var på den tiden…
Lortsverige
På 1930-talet myntades begreppet ”Lort-Sverige” av jounalisten Ludvig, ”Lubbe”, Nordström. Detta efter att han fått och sammanställt rapporter från provinsialläkare ute i landet, där det hade konstaterats att det runt om i Sverige var stora brister i folks hem- och boendemiljö. Det var trångt, smutsigt och ont om både praktiska möjligheter till tvätt och bad, men även kunskaper om betydelsen av god hygien. Man talade om stor social misär och hur detta påverkade individens hälsa och välmående, men även hur det påverkade den nationella prestigen och effektiviteten i landet. Det konstaterades att man inte hade ”råd” att ha så mycket ”lort” i det nationella maskineriet, utan att detta måste man råda bot på!
Bad- och tvättstugor
Därmed startade en statlig satsning på information om hygienens och hälsans betydelse, samt uppmuntran till byggande av så kallade ”Bad- och tvättstugeinrättningar”. Detta genomfördes framför allt genom att bybor och lokalbefolkning bildade bad- och tvättstugeföreningar vilka planerade, drev på byggandet och stod för driften av bad- och tvättstugorna. Efter att man löst medlemskap i föreningen kunde man gå dit för att både tvätta sig ordentligt och kanske till och med basta, vilket ansågs mycket bra för hygienen, hälsan och det allmänna välmåendet. Före tvättmaskinens införande var tvätt av kläder, bindor och blöjor etc. ett både tungt och slitsamt arbete, för framförallt kvinnorna, som tog mycket tid och kraft. Med ett gemensamt inköp av tvättmaskin och centrifug inom föreningen, kunde fler få råd och möjlighet att ta del av dessa moderna hjälpmedel, som ofta delade lokaler med badet och bastun av praktiska skäl.
I Jämtland
Härmed började det under 30- och 40-talet att bildas små lokala bad- och tvättstugeföreningar runt om i Jämtland. Möjligheter till bättre hygien nådde ut bland de breda lagren i samhället och kom fler till del. I och med detta kom även bättre hälsa och färre sjukdomar. Ett steg på vägen bort från ”Lort-Sverige”, mot ett renare, bättre och mer välmående samhälle, var taget!
Källmaterial & frågor
I källmaterialen möter ni en hel del information som människor vid den här tiden fick ta del av för att lära sig hur och varför man skulle hålla sig ren. Att sprida kunskap om detta nya var en viktig del i att uppnå målet med ökad nationell hygien och hälsa hos folk. Ni möter även bad- och tvättstugeföreningarnas egen dokumentation som visar hur folk i föreningarna tänkte och gjorde när det kom till bad och tvätt.
a) Frågor till källmaterialet
1) Affisch om bastubad
Affischer som sattes upp på anslagstavlor på allmänna platser var den tidens sätt att nå ut med information på ett effektivt sätt. Denna affisch berättar om var man kan bada bastu.
- Vad tror du man menar med ”Bad är hälsa- hälsan är ett kapital”?
- Vilka normer är rådande utifrån affischens budskap? Gäller dessa normer fortfarande anser du?
- Denna typ av information eller propaganda för bad- till vem/ vilka riktar sig denna?
Källa: ”Vill du bli frisk och stark- bada bastu”. Affisch från SFFF (Svenska föreningen för folkbad) ur Kyrkslättens badförenings arkiv, Pålgård
2) Badregler för inomhusbad
Informationsblad som delades ut eller trycktes i tidningar, var effektiva sätt att nå ut till befolkningen. Här är det Svenska föreningen för folkbad som ger information till inomhusbadare om vilka regler som gäller.
- Varför kommer man med så många konkreta tips till bastubadaren tror du?
- Vilka tecken på att detta är en ny och modern företeelse ser du i listan över badregler?
- Vilken typ av outtalad rädsla eller oro kopplat till bastubad kan du notera i reglerna?
- Varför ska vissa människor (se punkt 13) hantera badandet på ett speciellt sätt tror du? Hur tolkar du att man såg på dessa människor?
Källa: ”Föreningen för folkbad- Badregler för inomhusbad”, Informationsblad från SFFF (Svenska föreningen för folkbad) 1926, ur Laxsjö badförenings arkiv, Laxsjö
3) Stadgar Orrvikens badstugeförening u.p.a.
I Orrvikens badhusförenings arkiv kan vi ta del av föreningens stadgar. Stadgarna, som medlemmarna gemensamt kommit överens om, beskriver föreningens grundläggande ”regler”. Här kan man bland annat läsa om vad föreningens mål är, men även hur och varför föreningen ska bedriva sin verksamhet.
- Vad är föreningens mål med sin verksamhet både direkt och indirekt?
- Vilka människor riktar sig verksamheten till, dvs vilka ska kunna ta del av detta?
- På vilka sätt är Orrvikens badstugeförening ett typiskt fenomen för sin samtid?
Källa: ”Utdrag ur stadgar”, ur Orrvikens badhusförening u.p.a. arkiv, 1946
4) Brev från kommittén för tvättmaskinsinköp i Orrvikens badstugeförening u.p.a. 1946
Här är ett brev skrivet av en kommitté bestående av två damer från Orrvikens badhusförening. De har fått i uppgift att ta reda på om ett tvättmaskins- och centrifuginköp skulle kunna vara något för deras förening att satsa på. Brevet är skrivet till styrelsen i föreningen.
- Vilken betydelse hade föreningen för möjligheterna att införskaffa en tvättmaskin?
- På vilka sätt kan man utläsa att det här med klädtvätt var kopplat till en viss av könsroll anser du?
- Hur gjorde man för att få kunskap och information inför sitt köp? Hur gör man idag?
Källa: ”Brev från kommittén för tvättmaskinsinköp”, ur Orrvikens badhusförening u.p.a. arkiv, 1946
b) källkritiska frågor
- Fakta– Vilken information får du direkt från källan? Vad kan du faktiskt veta och utläsa av källan? Vem? Vad? När?
- Sammanhang och tolkningar utifrån den historiska kontexten– Vad säger källan om sin samtid? På vilket sätt är materialet talande för sin samtid? Hur tolkar du materialet utifrån detta och vilka slutsatser drar du? Vilka likheter eller skillnader finns jämfört med dagens samhälle? Kan man förutspå något gällande framtiden?
- Trovärdighet och relevans utifrån de källkritiska kriterierna tid, beroende, tendens – Utifrån det du vet om källorna; Är källorna trovärdiga? Källornas styrkor och svagheter? Hur kan de tolkas?
Eller så förenklar du källkunskapsfrågorna med att bara tänka och besvara dem utifrån:
Vem? Vad? Varför? När? – istället för ovanstående.
Summering av delmoment 1
Innehåll
Exempel på Jämtlands läns tvätt och bad
Pålgård, Ragunda
Orrviken
Du har nu arbetat med del 1/4 i temat "Det 'rena' landet"
Har du några frågor eller funderingar om det här eller något av våra andra teman?