Del 2: Idrottsrörelsen och folkhälsa- om sundhetsidealet
Innehåll
Lite om hur det var på den tiden…
Folkrörelser
Idrottsrörelsen
Idrottsrörelsen, som fick sitt stora genomslag under 1900-talets första decennier, kom att bli den största folkrörelsen. Idrottsrörelsen bedrevs framför allt i föreningsform, där medlemmarna både kunde vara aktiva och bestämma över verksamheten. Detta var något nytt för många. Dessutom engagerade och samlade idrottsrörelsen människor från olika samhällsskikt kring den gemensamma idrotten, vilket bröt många gamla sociala mönster. Här var det idrottsutövandet som stod i centrum – inte förmögenhet, politisk övertygelse eller något annat. Alla kunde vara med. En annan förutsättning var det nya fenomenet fritid, vilket hade uppkommit i samband med industrialiseringen och mer reglerad arbetstid. Från 1938 hade man dessutom rätt till två veckors semester att nyttja som man ville. Många klubbar och föreningar som är aktiva idag har sina rötter från seklets första årtionden. Kanske har du varit aktiv i någon av dem..?
Folkhälsa och frisksportarna
I Jämtland
I Jämtland tog man till sig dessa ideal på många sätt. Den omgivande naturmiljön, som sedan tidigare lockat många turister, uppmuntrade nu länsborna till aktiviteter ute i det fria såväl sommar som vinter. Skidåkning, löpning, fotboll, skridskor, frisksport och gymnastik var bara några av de aktiviteter som man ägnade sig åt. Verksamheten bedrevs genom att det bildades föreningar där alla medlemmar hjälptes åt på olika sätt för att få verksamheten att gå runt. Det man samlades kring var det gemensamma intresset för idrotten, men även kring den nyfunna möjligheten till att kunna påverka sin fritid och göra skillnad. Det planerades och beslutades, skottades och byggdes, arrangerades lotterier och danser, spelades och hejades. Allt för att kunna ordna en aktiv fritid tillsammans i sin förening.
Källmaterial
I källmaterialen möter ni information och nyheter som människor vid den här tiden fick ta del av. Att upplysa och ge kunskaper om hur och varför man skulle idrotta och ta hand om sig var en viktig del i att uppnå en sund och stark befolkning.
Skriften ”Husmodersgymnastik” gavs ut av Kooperativa förbundet 1944. Här var både män och många hemarbetande kvinnor, eller husmödrar som de kallades, medlemmar. Den inledande ledartexten ”Varför bör husmödrar gymnastisera” är skriven av docent Nils Silfverskiöld som förklarar och ger information.
Affischer om vad som var på gång var den tidens nyhets- och evenemangsinformation. Uppsatta på byns anslagstavla eller andra allmänna platser var det den tidens sätt att nå ut med information på ett effektivt sätt. Affischen från Sörbygdens IF i Hammarstrand 1932 bjuder in till en heldag och verkar locka med både det ena och det andra.
Ni får ta del av ett fotografi från 1957 när Idrottsföreningen Castor tillsammans med A4 -Idrottsförening arrangerade världsmästerskap i skridskoåkning. Fotot är taget av Hallings foto vid idrottsplatsen Fyrvalla i Östersund där skridskobanan var belägen.
Sista källan är en ledartext- ”Livets mening- livet självt”, vilken inleder tidskriften ”Frisksport med Swing – en tidning för sport och kroppskultur” från 1937. Denna tidskrift var frisksportarrörelsens huvudsakliga forum och i ledartexten skriver redaktören Allan Hagberg uppmanande om hans syn på varför frisksporten behövs på olika plan.
Frågor
a) Frågor till källmaterialet
Ur skriften Husmodersgymnastik, ”Varför bör husmödrar gymnastisera”, 1944
- Ange några skäl till varför husmödrar bör gymnastisera enligt texten!
- Vilka mervärden förutom fysisk styrka och friskhet får man genom gymnastiken?
- Vilken betydelse har skribentens titel som docent och överläkare för trovärdigheten tror du? Förklara!
Källa: ”Varför bör husmödrar gymnastisera”
Docent Nils Silfverskiöld, i ”Husmodersgymnastik”, Löfstrand Elly och Rydin Birgit (Red.) Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm 1944
Affisch om ”Skidtävlan, fest och dans”, 1932
- Vilka idrottsliga aktiviteter gäller under dagen?
- Till vilka målgrupper riktar sig affischen?
- Vilka mervärden utöver att tävla i skidor ser du att man erbjuder?
- …hade du anmält dig? Varför, varför inte?
Källa: ”Skidtävlan, fest och dans”
Affisch från Sörbygdens IF, Hammarstrand, arkiv. Skidtävlan, fest och dans, 1932, FAJ
Fotografi- publikbild från världsmästerskap i skridsko, 1957
- Vad berättar fotot om intresset för skridskoåkningen vid denna tid?
- Finns det motsvarande publikmagneter och sportarrangemang idag? Om ja- på vilka vis tror du de skiljer sig åt? Varför?
Källa: Fotografi av publik
Skridsko VM 1957.
Ledartext ur Frisksport med Swing, ”Livets mening- livet självt”, 1937
- I första stycket- Vad tror du att skribenten menar med att man ska ”leva livet”?
- Hur ser vägen ut? Alltså vad ska och kan man göra för att nå målet?
- Hur blir människor som inte tar tag i sin hälsa och sina tankar enligt texten? Ge exempel!
- …finns det något som du håller med om, eller motsätter dig, i texten? Vad?
Källa: ”Livets mening”
Hagberg, Allan, i Frisksport med swing- en tidning för sport och kroppskultur, Swalander-Windmark, Agne och Hagberg, Allan (Red.), nr. 10, 1937
b) Generella och återkommande källkritiska frågor
- Fakta– Vilken information får du direkt från källan? Vad kan du faktiskt veta och utläsa av källan? Vem? Vad? När?
- Sammanhang och tolkningar utifrån den historiska kontexten– Vad säger källan om sin samtid? På vilket sätt är materialet talande för sin samtid? Hur tolkar du materialet utifrån detta och vilka slutsatser drar du? Vilka likheter eller skillnader finns jämfört med dagens samhälle? Kan man förutspå något gällande framtiden?
- Trovärdighet och relevans utifrån de källkritiska kriterierna tid, beroende, tendens – Utifrån det du vet om källorna; Är källorna trovärdiga? Källornas styrkor och svagheter? Hur kan de tolkas?
Eller så förenklar du källkunskapsfrågorna med att bara tänka och besvara dem utifrån:
Vem? Vad? Varför? När? – istället för ovanstående.
Summering av delmoment 2:
Innehåll
Jämtlands län
Östersund
Du har nu arbetat med del 2/4 i temat "Det 'rena' landet"
Har du några frågor eller funderingar om det här eller något av våra andra teman?