Ett pergament – Kung Håkans gåvobrev
Ett pergament är ett dokument skrivet på skinn. I Sverige använde man sig av detta från ca. 1100-1600-talet, då man ännu inte hade börjat använda sig av papper att skriva på. Endast det allra viktigaste skrevs ned på de dyra pergamenten. Något som var riktigt viktigt det var att veta vem som ägde vad, var markgränser gick och vem som skulle ärva. Det var också viktigt att sådan info fanns nedskriven och signerad av dem det angick så att det inte skulle uppstå missförstånd. Detta pergamentsbrev från 1371 handlar om just en sådan sak. Det är kung Håkon, Jämtlands och Norges dåvarande kung, som skänker mark till en man som heter Peter och som bor i Börön, Lockne socken i Jämtland. Dokumentet ger information om en helt annan tid än vår. En tid där kungens roll, människornas liv och samhället såg helt annorlunda ut än vad det gör idag.
Innehåll
Vad står det i dokumentet?
”Kung Håkan skänker Peter (Alexandersson) i Börön (i Lockne socken) och dennes arvingar till evärdlig ägo jord i Våge i Lockne socken, varvid skatt erläggs efter sex mäns prövning och därtill en tredjedel av (För)Berg i Revsunds socken, gammal skattejord, samt förbjuder sina fogdar och ombudsmän att handla emot detta brevs bestämmelser.”
Källa: Riksarkivet Svenskt Diplamatariums huvudkartotek
Du kan själv söka efter fler pergament från medeltiden! Genom att gå in på Svenskt Diplomatarium kan du söka på ”utfärdandeort” och ange t ex Jämtland eller Frösön. Du får då upp en lista över alla skannade dokument. Klicka på det du är intresserad av och du ser den skannade bilden och kan läsa mer om innnehållet!
Sök själv medeltidsbreven i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek
Vem var kung Håkan?
När dokumentet skrevs, 1371, hörde Jämtland till Norge. Håkon Magnusson var kung i Norge under perioden 1343 – 1380. Han föddes troligen någon gång mellan den 8-17 augusti 1340 och dog i augusti eller september 1380. Han ligger begravd i Mariakyrkan i Oslo. Hans kungatitel var Håkon VI Magnusson. Hans pappa hette Magnus Eriksson och var kung av Sverige och Norge, och hans mamma hette Blanka av Namur. Mest känd i familjen blev dock Håkons fru – Drottning Margareta!
Håkons pappa, Magnus Eriksson, valdes till svensk kung redan som treåring efter alla turer kring Håtunaleken. (Läs mer om den här) Samtidigt ärvde han Norge av sin morfar Håkon V Magnusson. Norge och Sverige kom därför i union med varandra.
Tanken var att Magnus Erikssons två söner skulle ärva vars ett kungarike, Håkon (i brevet) skulle ärva Norge, och brodern Erik Magnusson skulle ärva Sverige. När Erik plötsligt dog, blev istället Håkon under en kort period kung också över Sverige – dock tillsammans med sin far (1362-1364)!
Vad menas med sex mäns prövning?
Det fanns sex förtroendemän i socken (motsvarande dagens kommun), och dessa kallades sexmän. De hade ansvar för att beslut genomfördes, att de som var dömda till kyrkotukt (hur man skulle uppfostra och straffa folk för brott mot kyrkans regler) straffades, men också för att kyrkobyggnaden och prästgården underhölls. De skulle också hjälpa prästen i olika ärenden.
Den här gången skulle de alltså också bestämma hur mycket skatt Peter skulle betala.
Vad vet vi om Peter Alexandersson?
Hur kom dokumentet till Arkivet?
Många av de gamla pergamentsbreven, eller diplomen som de också kallas, har samlats in genom olika kampanjer. Just det här dokumentet har överlämnats till oss genom föreningen Heimbygda och Erik Festin.
Erik Festin var museiman, verksam i hembygdsarbetet i Jämtland och Härjedalen och från 1919 landsantikvarie i Jämtlands län. I sitt arbete var han ute på olika insamlingsresor i länet, och har genom dessa räddat en mängd dokument och föremål för eftervärlden. Erik Festin ledde också restaureringar av Jämtländska kyrkor, och utförde dessutom en mängd arkeologiska utgrävningar och byggnadshistoriska undersökningar. Efter en utdragen strid med framför allt Härnösand, medverkade han också till att lokalisera ett Landsarkiv till Östersund 1929.
Förmodligen finns det många fler väldigt gamla och spännande dokument kvar runt om i länet. De kan ligga på vindar eller i källare till gamla hus. En del är inlagda i dörrportaler eller i taknockar. Äger du en gammal gård, ska du alltid vara uppmärksam på lämningar från äldre generationer.
Översiktsbild över det aktuella området.
Jämtland vid den här tiden
På 1300-talet hörde Jämtland till Norge. Norge liksom många andra länder vid den här tiden, var dock inte den typ av nationer som vi tänker på idag. Istället bestod landet av olika regioner med mer eller mindre självstyre, men som hölls ihop till ett rike. Alla delar hade genom detta en särställning i riket. I ett brev från den 13 augusti 1301, t ex, bestämmer kung Håkon Magnusson Högben att privilegiet att jaga älg på skidor endast ska gälla jämtarna, men de förbjuds att göra det någon annanstans än i Jämtland. Jämtland benämns då som det ”östra riket”.
1371, d v s när brevet skrivs, är riddare Narve Ingevaldsson kungens styresman i Jämtland.
Texten på latin är ”SIGILLUM DOMMUNITATIS DE IEMTHALANDIA” vilket kan översättas med ”Sigillet för allmogen i Jämtland”. Det jämtländska sigillet är från slutet av 1200-talet. Symbolen är det norska yxbärande lejonet. Skölden är okrönt vilket skiljer det från riksvapnet. Originalsigillet finns i Riksarkivet i Oslo. På sigillet ser man jägare med pilbågar riktade mot ekorrar. Ekorrarnas vinterpäls, eller gråverk som dessa kallas, var en viktig handelsvara under den här tiden, och användes för att betala skatt till kungen. Sigillet används idag som symbol på den jämtländska flaggan.
Lagar
Om Jämtland haft en egen landslag är oklart. Det finns inget exemplar bevarat av någon Jämtlandslag, även om den omnämns i t ex brev. Det kan också vara så, att man syftar ”på den i Jämtland rådande lagen”. I så fall är det Frostatingslagen (från 1200-talet) och den norska landslagen från 1270-talet som man syftar på. Den norska landslagen sammanställdes av Magnus Lagaböte (”lagförbättraren”). Han utgick från de gamla norska lagarna och sammanställde till just en landslag. Om det funnits en Jämtlandslag, behöver den inte ha varit nedskriven. Den kan lika gärna ha traderats muntligt från generation till generation.
Digerdöden
Mer om pergament
Innehåll
Jämtlands län
Börön, Lockne socken
Våge, Lockne socken