Ida, 12 år, skriver dagbok 1905
Innehåll
Lite mer om tolvåriga Ida
- Namn: Ida Margareta Larsson
- Född: 9 november 1892
- Bodde: Prästgatan 12, Östersund tillsammans med sin pappa, mamma och sex systrar.
- Saker som Ida gjorde: Var med sina vänner, promenerade runt i staden, fikade, åkte kälke (särskilt efter hästskjuts som de kallade ”åka lass”), besökte marknader, åkte karusell och spelade olika sorters spel och lekar m.m.
- Några av Idas kompisar: Ingrid, Elin, Betty, Nancy m.fl.
Ja, här lekte Ida, hennes syskon och vänner. Och inte behövde de vara oroliga för trafiken eller Färjemansleden, för den gatan fanns inte. År 1905 fanns här i stället ett kvarter där bl.a. handelsboden ”Gulles”, Prästgatan 14, stod. Den byggnaden flyttades och står idag på Friluftsmuséet på Jamtli.
Familj
Ida Larsson bodde med pappa Per, mamma Kristina och sex systrar på Prästgatan 12. Hennes pappa var en erkänt bra möbelsnickare. Han bedrev både möbelsnickeri, möbelaffär och begravningsbyrå.
Familjen bodde i en av de lägenheter som finns på övervåningen. I de andra lägenheterna bodde familjens piga, bodbiträde och två medarbetare till familjens affärsrörelse. På nedre våningen drev Per Larsson sitt möbelsnickeri och Östersunds Begravningsbyrå.
Idas mamma Kristina skötte hushållet och hjälpte även till med möbelaffären. Kristina dog sedan 1908, endast tre år efter dagbokens början. Hon lämnade efter sig fadern med sju flickor, den yngsta Elsa endast två år gammal.
Intressen
Ida gick ofta på promenader med sina vänner i stan. De besökte kaféer, marknader och tittade på olika evenemang, utställningar m.m. Östersund hade många fler kaféer per innevånare än i dag och livet var på många sätt lite annorlunda. Man träffades gärna ute och gjorde saker ihop. På vintern var det ofta kälkåkning längs vägen Cellgränd och man hängde också efter hästskjutsar och ”hängde lass”.
På eftermiddagen kom Nancy och hämtade mig. Då gick vi ut och hängde efter slädar. När vi varit ute en stund mötte vi Elma Pettersson och Signe Pettersson. Då följde de med oss. Vi fick då se en dricksskjuts och den hängde vi efter. Vi åkte nästan på varenda gata och drickskörarn körde så hårt att det svängde i kurvorna, så att vi nästan höll på att ramla av. Men skojigt var det. Vi hade gått ut klockan fyra och kom inte in förrän klockan sju.
Måndagen den 1 januari, 1906 skriver Ida så här:
Idag var Karin och jag på fyra barnbaler. Först till Aina Karlsson sedan till Anette Jacobsson därefter till Tekla Jonsson och till sist till Robert Nilsson.
Jag, Betty Carlsson och Märta Johansson var sen ute och åkte spark i Ekbergsbacken. Vi åkte på en stor flat kälke som Betty ägde. Då kom en bonde och körde. Märta frågade om vi fick åka med. Gubben sa nej, men hon hängde efter ändå. Hon band fast kälken med släden. Betty och jag sprang efter och försökte sätta oss på kälken. Betty hann sätta sig. Då klav Märta av släden för att sätta sig på kälken, men hon hann inte. Då började vi springa efter släden och ropade och bad gubben att han skulle stanna. Men han gjorde det inte. Han körde så hårt så att snart såg vi varken släden eller kälken. Märta började grina, för det var ju hon som hade bundit fast kälken. Till slut såg jag en kälke som stod långt borta i en gränd. När vi kom dit var det Bettys och vi blev förståss mycket glada. Sedan gick vi till Ekbergsbacken och åkte igen efter detta lilla avbrott. Vi fick oss ett duktigt skratt när vi sen talade om det.
Skola
Ida går i skolan. 1905 går hon på Östersunds Elementarläroverk för flickor – Östersunds kommunala flickskola. En av hennes lärare hette Alma Renborg. Året innan, 1904, går hon på det som hette Södra skolan.
Bilden till höger är tagen senare när Ida blivit lite äldre. Du ser Ida sittandes mitt i bilden.
Ida skriver ofta om ämnet naturkunnighet. Att samla in, pressa och skriva om växter ingick i somrarnas skolarbete. Sista året skulle man ha samlat ihop och skrivit om minst 150 växter som man samlade i ett så kallat herbarium. Resultatet skulle visas upp och så var det förhör på alltihop. Även när Ida är på resa i Sundsvall med sin pappa plockar hon växter och pressar dem.
På den här tiden gick man även i skolan på lördagarna och hade skilda flickskolor och pojkskolor. Byggnaden för pojkskolan i Östersund finns kvar än idag och ligger nedanför Rådhuset.
Lördag 3 juni
Idag hade vi examen. Vi gick dit klockan tio och kom hem klockan ett. Först hade vi Naturkunnighet, och då fick vi undersöka blåsippan. Sedan hade vi Tyska. När vi haft Tyska hade vi rast. Sedan hade vi Svenska och då fick jag och några flickor läsa upp poem. Sista timmen hade vi räkning. Sedan gick vi in i Sångsalen och då läste fröken Renborg upp alla som fick flytta upp. På eftermiddagen gick jag, Hilla och Eva och hämtade en blomkruka som Karin haft med sig till skolan. När vi kom hem gick jag, Hilla och Tua och såg på en begravning. Sedan gick vi hem. När jag varit hemma en stund gick jag på skolan, för att våran klass skulle samlas där för att fröken Helander och vi skulle gå till Stadsparken och leka. När jag kom till skolan var alla där. Då gick vi till Stadsparken. Där bjöd fröken Helander oss på äpplen och vi lekte en lång stund. När klockan blev sju gick vi hem.
Östersund 1905
1905 växer staden Östersund så det knakar. Järnvägen kom till staden 1879, och efter det utvecklats platsen till en stad. En del hus och byggnader finns kvar idag, andra är borta. Att bo och verka här för drygt 100 år sedan skilde sig dock en hel del från idag.
Läs vidare
Vad hände sen i Idas liv?
Läs ur Idas dagbok
Frågor & uppgifter
Syftesbeskrivning
Förmågor
- Analysera historiska bilders uttryck, innehåll och funktioner (bild)
- Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap (SO)
- Söka information från olika källor och värdera dessa (sv)
- Uppgiften utgår ifrån temat om Ida Larsson och den dagbok hon skrev 1905.
Centralt Innehåll historia
Åk 1-3
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Metoder att söka information från olika källor. Hur man kan bearbeta källor och information.
Åk 4-6
Vad historiska källor kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
Åk 7-9
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Gymnasium
Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
a) Övningar i källkunskap och källkritik
Om julafton 1904
I den här uppgiften ska du få läsa Idas anteckningar från julen 1905, och avgöra om och hur man kan använda dagboken som en historisk källa.
Läs originalet och avskriften. Stämmer det (ja eller nej) att:
- Att alla barn fick julklappar 1905?
- Dopp i grytan är en gammal tradition?
- Idas familj bor nära sin faster?
- Det här var vanligt förr i tiden?
- Ida tillhör en ganska rik familj?
- Ida är ganska taskig mot sina kompisar?
- Ida gillar godsaker?
Källkunskapsfrågor
- Varför skriver man dagbok? Kan det finnas någon tendens eller speciell tanke i en dagbok som historisk källa?
- Först fick lämnades bara en avskrift av dagboken in, som Idas son Gösta hade gjort. Senare lämnades även det handskrivna originalet in. Tycker du att avskriften och originalet är lika mycket värda som källor? Motivera!
- Läs både originalet och avskriften riktigt noga och se om det finns någon skillnad i texterna!? Vad är det för motiv på tavlan Karin har målat?
- Tror du skillnaden mellan original och avskrift är medveten?
Kan det finnas orsaker till att Idas son medvetet skulle vilja skönmåla eller förvränga någonting i sin mammas dagbok?
b) Bildanalys och pusselövning med avslutande uppgift
Utöver dagboken har också en del foton, texter och andra dokument lämnats in från Idas familj. Vilken information kan du hitta genom att bara titta, läsa och jämföra dessa?
Steg 1:
- Vad är det för typ av dokument? Var kan man hitta liknande idag?
- När och varför är texten skriven?
- Vem är Christina?
- Och vem är Per Larsson?
- Hur många syskon finns det i familjen?
- Vad har hänt?
Steg 2:
Använd dig av informationen från steg 1, och titta på bilderna nedan.
1.Vilka är personerna på bilderna tror du? Förklara hur du tänker!
Steg 3:
- Vad är det för typ av dokument eller källor?
- Vilken verksamhet startade Per Larsson med först- möbelsnickeri eller begravningsbyrå? Förklara hur du tänker.
- Till vilka människor, vilken målgrupp, har Per Larsson för sina möbler tror du? Motivera!
- Tror du det var vanligt med telefon 1905? Varför tror du så?
- Om man inte själv hade telefon men bodde långt från Östersund – hur kunde man då göra för att kontakta begravningsbyrån?
Steg 4:
1.Här är bilder på huset där Ida och hennes familj bodde. Titta på dem noggrant och sätt dem i kronologisk tidsordning- från äldst till nyast! Motivera varför du tror de kommer just i den ordningen
2. Bilden ovanför är tagen inifrån huset. Om du jämför med bilderna från utsidan av huset – kan du avgöra exakt var i huset bilden är tagen?
Avslutande uppgift: Skriv en egen text om Ida!
Nu är det dags för dig att skriva en egen text om Ida och hennes liv i Östersund år 1905.
Använd dig av alla källmaterial som finns tillgängliga och plocka ut så mycket information om Ida och hennes familj som du kan. Använd dig även av svaren på alla frågorna för att fylla din text med information.
En stadsvandring i Idas spår
Utifrån Ida Larssons liv och platser i Östersund som hon skriver om i sin dagbok erbjuder vi en stadsvandring. Här tar vi del av vad Ida skriver i din dagbok och jämför med hur det ser ut idag. Kontakta oss om ni är intresserade att ta del av den! Kanske kan det inspirera till att skapa en helt egen vandring utifrån egenvalda platser som är viktiga för dina elever idag?!
Innehåll
Östersund och platser som Ida ofta besökte
Badhusparken
Storgatan
Idas skola, Östersunds flickskola
Nytorget, Gustav III's torg
Idas hemadress på Prästgatan 12