Ida, 12 år, skriver dagbok 1905
Innehåll
Om Ida och hennes familj
Namn: Ida Margareta Larsson
Född: 9 november 1892 (12år när hon skrev dagboken)
Bor: Prästgatan 12, Östersund tillsammans med sin pappa, mamma och sex systrar. Familjen Larsson bodde i en av de lägenheten som finns på övervåningen. I de andra lägenheterna bodde familjens piga, bodbiträde och två medarbetare till familjens affärsrörelse. På nedre våningen drev Per Larsson sitt möbelsnickeri/Östersunds Begravningsbyrå.
Ja, här lekte Ida, hennes syskon och vänner. Och inte behövde de vara oroliga för trafiken eller Färjemansleden, för den gatan fanns inte. År 1905 fanns här i stället ett kvarter där bl.a. handelsboden ”Gulles” stod. (Prästgatan 14) ”Gulles” hus räddades i alla fall och står idag inne på Jamtli.
Familj: Pappa, mamma, sex systrar
Saker som Ida bl.a.gjorde: Vara med sina vänner, promenera i staden, fika, åka kälke (särskilt efter hästskjuts – ”åka lass”), besöka marknader, åka karusell och olika sorters spel och lekar m.m.
Kompisar: Ingrid, Elin, Betty, Nancy m.fl.
Familj
Ida Larsson bodde med sina föräldrar och sex syskon på Prästgatan 12. Hennes pappa var en erkänt bra möbelsnickare. Han bedrev både möbelsnickeri, möbelaffär och begravningsbyrå.
Idas mamma Kristina skötte hushållet och hjälpte även till med möbelaffären. Kristina dog sedan 1908, endast tre år efter dagbokens början. Hon lämnade efter sig fadern med sju flickor, den yngsta Elsa Septima endast 2,5 år gammal. Familjen höll ändå samman och hjälptes åt med både hushåll och affärer, men tomrummet efter Kristina var nog stort…
Intressen
Ida gick ofta på promenader med sina vänner i stan. Man besökte caféer, marknader och tittade på olika evenemang, utställningar m.m. Östersund hade många fler caféer per innevånare än i dag och det sociala livet var lite annorlunda. Man träffades gärna ute och gjorde saker ihop. Radio, TV och datorer fanns ju inte….
På vintern var det ofta kälkåkning och man hängde också efter hästskjutsar – ”hängde lass”.
På eftermiddagen kom Nancy och hämtade mig. Då gick vi ut och hängde efter slädar. När vi varit ute en stund mötte vi Elma Pettersson och Signe Pettersson. Då följde de med oss. Vi fick då se en dricksskjuts och den hängde vi efter. Vi åkte nästan på varenda gata och drickskörarn körde så hårt att det svängde i kurvorna, så att vi nästan höll på att ramla av. Men skojigt var det. Vi hade gått ut klockan fyra och kom inte in förrän klockan sju.
Måndagen den 1 januari, 1906 skriver Ida så här:
Idag var Karin och jag på fyra barnbaler. Först till Aina Karlsson sedan till Anette Jacobsson därefter till Tekla Jonsson och till sist till Robert Nilsson.
Jag, Betty Carlsson och Märta Johansson var sen ute och åkte spark i Ekbergsbacken. Vi åkte på en stor flat kälke som Betty ägde. Då kom en bonde och körde. Märta frågade om vi fick åka med. Gubben sa nej, men hon hängde efter ändå. Hon band fast kälken med släden. Betty och jag sprang efter och försökte sätta oss på kälken. Betty hann sätta sig. Då klav Märta av släden för att sätta sig på kälken, men hon hann inte. Då började vi springa efter släden och ropade och bad gubben att han skulle stanna. Men han gjorde det inte. Han körde så hårt så att snart såg vi varken släden eller kälken. Märta började grina, för det var ju hon som hade bundit fast kälken. Till slut såg jag en kälke som stod långt borta i en gränd. När vi kom dit var det Bettys och vi blev förståss mycket glada. Sedan gick vi till Ekbergsbacken och åkte igen efter detta lilla avbrott. Vi fick oss ett duktigt skratt när vi sen talade om det.
Skola
Ida går i skolan. 1905 går hon på Östersunds Elementarläroverk för flickor – Östersunds kommunala flickskola. En av hennes lärare hette Alma Renborg.
Året innan, 1904, går hon på Södra skolan.
Bilden till höger är tagen senare. Du ser Ida mitt i bilden. Det året blev hon nog inte så nöjd med skolfotot…
Ida skriver ofta om ämnet – Naturkunnighet. Att samla och pressa växter ingick i somrarnas arbete. Och sista året skulle man ha minst 150 växter. Resultatet skulle visas upp och så var det förhör på alltihop. Även när hon är i Sundsvall med sin pappa plockar hon växter och pressar dem.
Man gick även i skolan på lördagarna.
Lördag 3 juni
Idag hade vi examen. Vi gick dit klockan tio och kom hem klockan ett. Först hade vi Naturkunnighet, och då fick vi undersöka blåsippan. Sedan hade vi Tyska. När vi haft Tyska hade vi rast. Sedan hade vi Svenska och då fick jag och några flickor läsa upp poem. Sista timmen hade vi räkning. Sedan gick vi in i Sångsalen och då läste fröken Renborg upp alla som fick flytta upp. På eftermiddagen gick jag, Hilla och Eva och hämtade en blomkruka som Karin haft med sig till skolan. När vi kom hem gick jag, Hilla och Tua och såg på en begravning. Sedan gick vi hem. När jag varit hemma en stund gick jag på skolan, för att våran klass skulle samlas där för att fröken Helander och vi skulle gå till Stadsparken och leka. När jag kom till skolan var alla där. Då gick vi till Stadsparken. Där bjöd fröken Helander oss på äpplen och vi lekte en lång stund. När klockan blev sju gick vi hem.
Östersund 1905
1905 växer staden Östersund så det knakar. Järnvägen kom till staden 1889, och sedan dess har platsen verkligen utvecklats till en stad. En del hus och byggnader finns kvar idag, andra är borta. Att bo och verka i staden för drygt 100 år sedan skiljde sig dock en hel del från idag.
Läs vidare
Vad hände sen med Ida?
Idas dagbok
Uppgifter
Syftesbeskrivning för övningar
Förmågor
- Analysera historiska bilders uttryck, innehåll och funktioner (bild)
- Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap (SO)
- Söka information från olika källor och värdera dessa (sv)
- Uppgiften utgår ifrån temat om Ida Larsson och den dagbok hon skrev 1905.
Centralt Innehåll historia
Åk 1-3
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Metoder att söka information från olika källor. Hur man kan bearbeta källor och information.
Åk 4-6
Vad historiska källor kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
Åk 7-9
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Gymnasium
Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
a) Övningar i källkritik
Julen 1904 får Ida Larsson en dagbok i julklapp av sin tant Emma. Under det kommande året, 1905, skriver hon nästan dagligen i dagboken om saker hon är med om. Ida är då 12 år och bor i Östersund. I den här uppgiften ska du få läsa Idas anteckningar från julen 1905, och avgöra om man kan använda dagboken som en historisk källa. Och i så fall till vad?
Läs originalet och avskriften. Stämmer det (ja eller nej) att:
- Att alla barn fick julklappar 1905
- Dopp i grytan är en gammal tradition
- Idas familj bor nära sin faster
- Så var det ofta förr i tiden
- Ida tillhör en ganska rik familj
- Ida är ganska taskig mot sina kompisar
- Ida gillar godsaker
- I vilket syfte skriver man en dagbok? Finns det någon ”tendens” i en dagbok som historisk källa?
- Till en början fick Arkivet bara in en avskrift av dagboken, som Idas son Gösta har gjort. Först senare lämnades även originalet in. Tycker du att avskriften och originalet är lika mycket värda som källor? Motivera!
- Läs både originalet och avskriften riktigt noga och se om det finns någon skillnad i texterna! Vad är det för motiv på tavlan Karin har målat?
- Tror du skillnaden mellan original och avskrift är medveten?
Kan det finnas orsaker till att Idas son medvetet skulle vilja skönmåla eller förvränga någonting i sin mammas dagbok? - Vad ser du för likheter och skillnader om du jämför hur Ida firade julafton och hur du själv firar julafton?
b) Övningar i bildanalys
Ida var 12 år 1905. Julen 1904 fick hon en dagbok av sin tant Emma. I den skriver hon lite gran varje dag under 1905. Vi har också fått in en del bilder och andra texter från Idas familj. Vad kan du hitta för information genom att bara titta och jämföra dessa?
Steg 1:
- Vad är det för typ av dokument? Var kan man hitta sådana här idag?
- När och varför är texten skriven?
- Vem är Christina?
- Och vem är Per Larsson?
- Hur många syskon finns det i familjen?
- Vad har hänt?
Steg 2:
Steg 3:
- Vad är det för typ av dokument här ovanför?
- Som du ser på reklamskyltarna har Per Larsson haft både möbelaffär och begravningsbyrå. Vilket börjar han med?
- Vilken målgrupp har Per Larsson för sina möbler tror du? Motivera!
- Tror du det var vanligt med telefon 1905? Varför tror du så?
- Om man inte själv hade telefon men bodde långt från Östersund – hur kunde man då göra för att kontakta begravningsbyrån?
Steg 4:
Bilden inifrån huset är troligen tagen julen 1905. Om du jämför med bilderna från utsidan av huset – kan du avgöra exakt var i huset bilden är tagen?
Steg 5:
Nu är det dags för dig att skriva en egen faktatext. Använd dig av alla källorna och plocka ut så mycket information om Ida och hennes familj som du kan. Använd dig av frågorna ovan. Skriv sedan en faktatext där du använder den information du hittat!
Är det viktigt att den som läser din faktatext läser källkritiskt? Motivera hur du tänker!
Bygg en historisk hembygdsvandring
Utifrån Ida Larssons liv och vad hon skriver om i sin dagbok har Arkivet i Östersund byggt en stadsvandring. Hör av er om ni är intresserade av att gå en vandring med era elever som inspiration för det egna arbetet. Det är kostnadsfritt. Eller vill ni kanske göra en egen stadsvandring i det egna området?
Innehåll
Östersund
Badhusparken
Storgatan
Ida's skola
Gustav III's torg
1879 är järnvägen klar
Ida bodde på Prästgatan 12
med sin familj