Förr var kyrkan en central punkt i människors liv. Den lokala prästen skrev ner mycket som hände kring människorna i bygden, därför kan man idag få reda på mer om människor som levt före oss. Detta började man med så tidigt som på 1600-talet och gör Sverige unikt i världen när det kommer till folkbokföring. Prästerna skrev i olika slags böcker som tillsammans kallas för ”Kyrkböcker”. Till exempel så skrevs alla barn som föddes in i ”Födelse- och dopboken”, de som gifte sig skrevs in i ”Lysnings- och vigselboken” och de som dog skrevs in i ”Död- och begravningsboken”.
Hela Sverige är uppdelat i olika områden utifrån vilken kyrka man då hörde till. Dessa områden kallas ”församlingar”, eller längre tillbaka ”socknar”. När man personforskar måste man alltid först veta vilken församling, eller ort, personen hörde till, för att på så vis hitta rätt församlings kyrkböcker.
Annat som man helst bör veta om personen, eller ta reda på är:
Hela namnet. Ibland kan det vara lite svårt eftersom barn inte hade efternamn som idag och kvinnor kan ha hetat något annat innan de gifte sig. Dock kunde det också vara så att kvinnan ibland inte bytte efternamn när hon gifte sig
Personens födelseår och gärna datum
Vilken församling personen föddes i
Om du saknar uppgifterna ovan kan du ibland få hjälp av digitala databaser. Länk till dessa finns här!
Dödsregister. Sök på namnet.
Folkräkningar. Tänk på att informationen handlar om tiden just det år du söker. Exempelvis, hur gammal var personen exakt 1970? Var personen ett barn då, eller vuxen och flyttat hemifrån? O.s.v.
Gör så här:
När du har de grundläggande uppgifterna om församling, namn och födelsedata går du in på Digitala forskarsalen:
1. Klicka på ”Kyrkoarkiv”. Väl där skriver du i namnet på församlingen. Klicka på länken du får upp.
2. ”Födelse- och dopböcker”
Det du nu ser på skärmen är en mängd digitala böcker. Leta dig ner till ”Födelse- och dopböcker” för det år personen är född. Du får skrolla ner en bra bit på sidan. Klicka på ”bild” vid den födelsebok som omfattar det år personen föddes. Bläddra sedan framåt bland bilderna (med pilar eller +5 överst på sidan) tills du kommer till rätt år, och rätt dag. Det går också att förstora bilden genom att klicka på +. Tänk på att de nyfödda barnen skrivs in i boken när prästen fått reda på att de fötts. Det är inte alltid de kommer i datumordning! Man kan hitta barn som är födda i februari bland barn som är födda i maj osv.
När du hittat barnet, skriver du ner namnet på föräldrarna och platsen de bor på, gårdsnamnet. Ibland finns det även några siffror i kolumn till höger, vilket hänvisar till sidorna i en annan bok. Denna kallas för ”Husförhörslängd” eller ”Församlingsbok” . Det kan stå p (= pagina) eller f (= folio) – båda betyder sida. Hittar du sådan info ska du anteckna detta sidnummer!
3. ”Husförhörslängder / Församlingsböcker”
Stäng sedan ner ”Födelseboken”, och scrolla upp till ”Husförhörslängden / församlingsboken” som omfattar det år som barnet föddes. Klicka på ”bild”.
Om det fanns en sidhänvisning i födelseboken, kan du nu gå direkt till den sidan. Om inte måste du leta reda på byn/gården familjen bodde på. Ibland finns det ett register i början eller i slutet av boken. Gårdarna/byarna kan också stå uppräknade i bokstavsordning.
Denna typ av bok har fått sitt namn efter de ”husförhör” som skedde en gång om året. Då samlade prästen alla som bodde på gården eller i byn. Han förhörde liten och stor på kristendomslära, läsning och skrivning och antecknade sedan i boken hur mycket de kunde. Annat som han antecknat kan vara datum för när man tagit nattvard. Han gjorde även notiser om det skett något särskilt, om någon hamnat i fängelse, dött eller flyttat. Det viktigaste här är att du hittar föräldrarnas och eventuella syskons födelseuppgifter, och var personerna föddes. Skriv ner både datum, födelseår och vilken församling de är födda i.
Tänk på att man inte vet något om framtiden. Bara det som hänt fram till just det år du tittar på finns antecknat. Sedan får du leta i husförhörslängderna framåt i tiden för att få reda på mer! Om du vill kartlägga hela livet för personen måste du följa husförhörslängderna/församlingsböckerna både bakåt och framåt, och på det viset hitta namnbyten, kunskapsbetyg, flyttningar, giftermål, dödsdatum osv.
4. Första stegen i din forskning är nu klar! Nu har du namn, födelsedatum och födelseförsamling även på nästa generation och det är dags att börja om på punkt 2 igen! Leta reda på personerna i födelse- och dopböckerna! Välj församling och år och gör på samma sätt som förra gången. Först födelse-/dopbok, sedan husförhörslängd.
Var noga med att alltid anteckna ned de uppgifter du får. Allt från sidhänvisningar, till årtal, namn på byar och adresser. Det blir snabbt mycket information att hålla ordning på. Använd gärna en särskild ”ansedel” / ”antavla” att anteckna på så du kommer ihåg vem som är förälder till vem. Det är som ett slags släktträd med rutor där du kan fylla i information om respektive person.
