Sophia Pålsdotter, same och sockenlapp
Sophias liv ger kunskaper och perspektiv på livsvillkor och förutsättningar för hur livet kunde se ut för en kvinna i periferin i Jämtland under 1800-talet. En tid då man oftast blev ”kvar vid sin läst” och följde i sina föräldrars spår utan större möjlighet till förändring. En tid stora orättvisor mellan grupper och där kvinnor, fattiga, samer och sockenlappar är bland dem som har de svåraste livsvillkoren. Sophia var allt av det.
Innehåll
Under större delen av 1800-talet lärde sig barnen fortfarande det de behövde kunna i livet till stor del av sina föräldrar, och av den anledningen var det svårt att förändra sin tillvaro. ”Skomakare bliv vid din läst”, är ett uttryck från denna tid – det man fötts till, skulle man förbli.
Sophia Pålsdotter levde just denna tid. Hon föds i en familj i Bergsbyn, en liten by i Bergs socken (församling) i Jämtland. Parallellt med att Sverige genomgår stora förändringar så var hennes möjligheter att förändra sin egen tillvaro väldigt små. Familjen är fattig. Mamman födde Sophia utan att vara gift och Sophia kallas därför ”oäkta” Hon har ingen namngiven pappa.
Om Sophia och hennes familj
I början av 1800-talet hade vi kyrkogångsplikt i Sverige. Det innebar att man var tvungen att närvara vid högmässan varje söndag. Det var också tvång på att man skulle närvara vid husförhören en gång per år. Då skulle prästen bland annat kontrollera församlingens kristendoms- och läskunskaper.
Alla som bodde i socknen gick till samma kyrka. De boende i socknen tillsammans med prästen avgjorde om man verkligen hörde till. Höll man sig inom regelverket fick man höra till, men bröt man mot dem stod man definitivt utanför och då fick man svårare att klara sig.
Husförhörslängden är en av prästens alla böcker. Det var i den han bland annat antecknade hur bra invånarna var på att läsa och förstå kristendomskunskap. Men även andra saker om människorna. Prästen använder många olika symboler för sina anteckningar. Till er hjälp för att svara på frågorna har du dokumentet från Husförhörslängden och en sida som förklarar prästens olika symboler. Du kan börja med att titta på de förtryckta rubrikerna högst upp på sida så ser du vad prästen har att anteckna.
Om sockenlapparnas arbete
Innan det fanns kommuner och politiker så fanns sockenstämman som ansvarade för till exempel vägunderhåll, brobyggen och skola för att nämna några områden. År 1841 skriver sockenstämman i Bergs socken ett avtal med Jonas Jönsson i Bergsbyn. Det är i grunden samma kontrakt som hans pappa haft tidigare.
Läs en avskrift av Jonas avtal här
Berg socken
12 december 1841
Paragraf 7.
Till sockenlapp efter afl. Jöns Calesson antogs dess son Jöns
Jönsson, om. 19 år, att på samma villkor, som fadren biträda
sockenmännen vida författande (?) behof, neml. för en hästs af-
skärning – 12 Sk. – å en Rd, för afdragandet af huden utaf en
häst 8 Sk, do af en hund 2 Sk., do af en katt 1 Sklg: allt
banco, utom kost vid arbetet, och förbinder sig Jöns Jönsson
att ej bege sig utom socknen utan sockenmännens tillstånd
att hålla sig nykter, vara arbetsam, och ej onödigt besvä-
ra sockenmännen med tiggande, samt i öfrigt förhålla
sig anständigt och (?): vidare skall dess moder ansva-
ra för uppfyllandet af dessa åtaganden, till dess sonen
blifvit myndig
Hur såg man på sockenlapparna?
Att bli gammal
I Sverige idag har vi väl utbyggda system för att han hand om sjuka, gamla, föräldralösa osv. Under 1800-talet fanns inte detta på samma sätt, samtidigt som behoven var oändligt stora. Gamla och sjuka fick tas om hand av familjen. Om någon sådan inte fanns blev det fattigstugan eller så fick man flytta runt mellan olika familjer. Många gånger blev bördan tung med en till i hushållet där familjen redan hade många barn och bodde trångt.
I slutet av 1800-talet fanns ett stort samhällsengagemang bland olika föreningar. De arbetade för ett mer jämlikt och bättre samhälle. En av dessa föreningar var Kvinnliga Missions-arbetare (KMA). De byggde ett ålderdomshem i Undersåker 1908, Fjällgård. Här togs bara samer, eller lappar som man sa då, emot. Föreningen var en frikyrkoförening, som stod nära svenska kyrkan och som arbetade för att sprida sin syn på religion både inom Sverige och utomlands.
Dokumentet är ett utdrag ur Fjällgårds inskrivningsbok. Här skrevs alla som bodde på ålderdomshemmet in. En av de är Sophia.
Frågor
a) Frågor om Sophia och hennes familj
- Leta reda på Sophia, hur ser hennes familj ut?
- Titta på de övriga namnen, är personerna på sidan släkt med varandra? Titta på både namnen och när de är födda.
- Tyd prästens noteringar i anslutning till Sophia och hennes bror Jonas namn . Vad tror du att detta betyder?
- Hur tyder du symbolerna?
- Kan man se likheter eller skillnader mellan familjerna? Varför tror du att det är så?
- Titta vad som är antecknat vid de olika personerna. Vad kan du utläsa för information?
- Personerna på den övre halvan av sidorna har anteckningar i kolumnerna med årtal, men inte de personer som står längst ner. Varför är det så tror du
- Sammanfatta nu vad du kommit fram till. Vad kan du berätta om Sophia och hennes familj?
- Överst på sidan står en rubrik – Socknelappar. Personerna som står på sidan kallas alltså av prästen för sockenlappar. Genom att titta på ett annat dokument som rör Sophias mammas kusin, får vi veta mer om detta.
Bra att veta: Förr i tiden fick barnet sitt efternamn utifrån vad pappan hette i förnamn. Sophias pappa hette alltså Pål. En bror med samma pappa hette alltså Pålsson.
b) Frågor om Jonas avtal
- Titta på dokumentet, och fundera utifrån följande frågor?
- Vilken sysselsättning anställs Jonas för?
- Hör inte slakt till en bondes arbete? Varför behöves en person just för dessa sysslor tror du?
- Hur mycket får han i lön för det han gör? För att omvandla lönen till dagens värde kan du gå in på denna länk.
- Kommer lönen regelbundet?
- Går det för Jonas att överleva på denna lön, tror du?
- Vilka krav ställer sockenstämman på Jonas?
- Är det rimliga krav tycker du?
- Är det krav man skulle ställa idag om man anställde en person?
- Jonas är 19 år när han anställs, vad tror du att han själv tänkte och tyckte om sitt arbete?
- Sammanfatta vad du fått reda på om Jonas och hans situation.
b) Frågor till "Om att bli gammal"
- Vad berättar anteckningarna om Sophia och hennes man?
- Vilken typ av liv har Sophias levt enligt texten?
- Vems bild av Sophia är det som kommer fram?
- Tror du att Sophia fick se vad som skrevs om henne? Tror du att hon skulle hålla med om det som står?
- Om Sophia tittat tillbaka på sitt liv och berättat för dig om det, hur tror du att hon skulle ha beskrivit det?
- På Sophias tid var fattigdom en naturlig del av samhället, många levde under svåra förhållanden med dåliga bostäder, lite och ensidig mat, brist på skolgång och små möjligheter att påverka sin situation. Hur ser det ut i Sverige idag? Hur ser det ut i Europa i övrigt?
Innehåll
Sápmi
Bergsbyn, Hoverberg
Undersåker