Propaganda

”En bild säger mer än tusen ord”, brukar man säga. Vad säger bilderna på den här sidan till dig?
”En bild säger mer än tusen ord”, brukar man säga. Vad säger bilderna på den här sidan till dig?

Propaganda innebär att någon vill påverka andra människor genom budskap, fakta och idéer. Ordet kommer från latinets propagare som betyder utbreda. Ofta är det i politiska sammanhang man pratar om propaganda, men även under krig och beredskapstid används propaganda för att stärka eller spetsa till ett budskap. Därför har ordet propaganda fått en negativ laddning.

Överallt i samhället finns exempel på propaganda av olika slag – allt ifrån reklam till politiska budskap. Vi möter propaganda i TV, radio, tidningar, internet, foton, målningar, affischer, flygblad, kläder och genom möten med andra människor. Man kommer helt enkelt inte undan.

Genom att påverka genom propaganda, vill man få människorna att börja tänka eller göra på ett visst sätt, eller ta ställning för eller emot något. Alla medel förekommer – nidbilder, försköningar, lögner, överdrifter, utebliven fakta och skrämselpropaganda.

Reflektera: Vilket budskap är det Hitler vill föra fram i den dagorder du ser nedan? Och hur såg omvärlden ut just när han skriver det? Vad har hänt, och ännu inte?
Reflektera: Vilket budskap är det Hitler vill föra fram i den dagorder du ser nedan? Och hur såg omvärlden ut just när han skriver det? Vad har hänt, och ännu inte?

Propaganda kan vara farlig eftersom den ofta påverkar oss omedvetet. Den kan även vara positiv då den får oss att göra goda handlingar! Under andra världskriget kom propagandan att bli väldigt omfattande. De krigförande länderna försökte t ex påverka människor att jobba ännu hårdare för segern. Genom propaganda visade man också på de felaktigheter och grymheter som fienden stod för, och varnade för följderna av ett nederlag. Här använde man ofta illdåds – och skräckpropaganda.

 Nazistisk och protysk propaganda

”Tyska röster” var en tidning som gavs ut i Sverige av Tyska Informationscentralen mellan 1941 och 1943. Tidningen skildrade samtiden ur tysk synvinkel.

Hitler såg kommunismen som ett stort hot mot nazismens idéer. Precis som judar, romer, homosexuella, handikappade och alla andra som inte passade in den nazistiska världsbilden skulle kommunister utrotas.

 Nazistiska symboler

ASEA_logo_pre_1933

Svastikan är en symbol som förekommit i flera olika kulturer. I indisk kultur är den en uråldrig symbol för solen. I Sverige användes en svastika som logotyp för det elektrotekniska företaget ASEA fram till 1933. Företagets VD beslutade då att ta bort den p g a associationerna med Nazityskland. Svastikan har även använts som kartsymbol i svenska kartverk som symbol för kraftverk.

lotta Svärd009Även Lotta-Svärd-rörelsen i Finland, förebilden för den svenska Lottakåren, hade en liknande symbol.

Svastika3De tyska nationalsocialisterna och Adolf Hitler tog symbolen som sin först 1920 när man skapade den nazistiska flaggan.  Sedan nazisterna tog makten i Tyskland blev svastikan direkt associerad med landet och nazismen och försvann allteftersom från alla andra kulturella sammanhang i Europa och Amerika.

Om man offentligt visar upp svastikan i Sverige idag kan det t.ex. räknas som förargelseväckande beteende eller falla under lagen om hets mot folkgrupp, och därmed vara straffbart. I både Tyskland och Österrike är symbolen helt förbjuden.

sveriges Nationella Förb012Den svenska nazistiska rörelsen hade vasakärven som symbol. Den hade länge varit populär som motiv inom konsten, och har kopplats ihop med Gustav Vasa och hans släkt.

Vasakärvens starka symbolvärde bidrog till att den under 1930- och 1940-talet användes av fascistiska och nazistiska grupperingar, såsom bl.a. ”lindholmarna”. Även Nationalsocialistisk Front som var verksamt inpå 2000-talet använde vasakärven som sin partisymbol.

ransonering 2vkr0005

Även vad gäller den här symbolen har den dock använts till mycket. Exemplet till vänster är reklam och kommer från Veckojournalen 1941.

 

De Allierades propaganda

”Trots allt!” var en av de tidningar som klart tog ställning mot nazismen och fascismen. Bakom tidningen stod redaktören Ture Nerman. Han kritiserade den svenska eftergiftspolitiken mot Tyskland hårt. Likaså kritiserade han inskränkningarna i tryckfriheten. På grund av detta fick han sitta i fängelse för tryckfrihetsbrott. Tidningen togs också i beslag flera gånger.

Svensk propaganda

Vaksamhetskampanjen

I Sverige använde man sig av propaganda när man vädjade till fosterlandskärleken, ville stärka moralen, uppmanade till humanitärt hjälparbete, varnade för spioner och sabotörer. Fraser som: ”Arbetare! Behåll din bit! Spionen lägger pussel!” manade till försiktighet med uppgifter som kunde vara intressanta för en framtida fiende.

En Svensk Tiger. Bertil Almqvist 1941. Publicerad med tillstånd av Beredskapsmuseet.
En Svensk Tiger. Bertil Almqvist 1941. Publicerad med tillstånd av Beredskapsmuseet.

”En svensk tiger” t ex, är propaganda och ger signaler om ett Sverige som både är starkt och stolt, och inte pratar om något som kan skada försvaret av landet.

Reflektera: Vilka symboler känner du till som används idag? Finns det någon som är lika fyndig som "en svensk tiger"?
Reflektera: Vilka symboler känner du till som används idag? Finns det någon som är lika fyndig som ”en svensk tiger”?

En Svensk Tiger skapades av Bertil Almqvist på uppdrag av Statens Informationsstyrelse, SIS, hösten 1941. Bilden blev en samlande symbol för Vaksamhetskampanjen, som startade 21 november 1941, av SIS. Kampanjens syfte var att mana allmänheten till tystnad om allt som kunde skada det neutrala Sverige, som vid tiden för kampanjen var omringat av krigförande och ockuperade länder i andra världskrigets Europa.

Bilden En Svensk Tiger var genial i sin enkelhet. En blågulrandig tiger med texten En Svensk Tiger sammanfattade det som avsågs: vikten av att hålla tyst om svenska angelägenheter, samt vikten av att vara stark i den rådande situationen.

När Vaksamhetskampanjen avslutades, avslutades även användningen av bilden. Bertil Almqvist såg dock själv till att skapa en liten tiger i form av en nål, som såldes till förmån för Landstormspojkarna under 1942-1943.radio_gammal

 

Per Albin Hansson var statsminister under beredskapstiden. Den 27 augusti 1939 höll han ett tal som avslutades med orden ”Vår beredskap är god”. Här handlar det om positiv propaganda, att man vill sprida en känsla om förtröstan och att Sverige är starkt och väl rustat för det som kommer.

Det är naturligt att allt eftersom katastrofen syns stryka närmare, man med ökad ängslan frågat; om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför.
Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi har intet otalt med andra, vi känner icke någon vår fiende. Ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur vår neutralitet. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd som nu kan anses påkallade. Dessa kommer att utvidgas och stärkas i den mån befinnes nödvändigt.  – Vår beredskap är god!

Symboler används ofta utan att vi ens tänker på dem. Riksarkivet har Janusansiktet som symbol för sin verksamhet. Den föreställer en gubbe som ser både framåt och bakåt. Varför, tror du?
Symboler används ofta utan att vi ens tänker på dem. Riksarkivet har Janusansiktet som symbol för sin verksamhet. Den föreställer en gubbe som ser både framåt och bakåt. Varför, tror du?

Det har hävdats att Per Albin då inte avsåg den militära beredskapen, som bevisligen var allt annat än god, utan den betydligt bättre beredskapen beträffande försörjningen. Poängen var alltså att landet inte skulle råka ut för samma bristsituation som under första världskriget.

propagandafilm svenska försvaret
Klicka på bilden för att komma till Filmarkivet.se och se propagandafilmen för det svenska försvaret

logga Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund

 

 

 

Kommentera