Lapp-Gunnil

Kyrkoherden i Undersåker, En herr Adam Vilhelm Klangandius, dog i början av 1660-talet efter en tids mystisk sjukdom. Hans familj var övertygade om att det var samekvinnan Gunnilla Jonsdotter,
som ”genom diefwulls redskap och Trulldom, lappgand som de kalla” förgjort Herr Adam.

Vad är trollskott/lappgand?

Varför skulle hon straffas? Varför var det  prästen och kyrkan som skulle utfärda straffet tror du?

Herr Adam och Gunilla hade grälat under hans besök i kyrkan i Kall. Anledningen var att Gunilla fött tre barn utan att ha varit gift.  Därför hade hon straffats två gånger redan, men ännu inte i samband med det tredje barnets födelse.

Hur straffades kvinnan som fick barn innan hon var gift?

När hon besökte kyrkoherden denna dag hade hon bett om att få sitt straff, så att hon samma dag kunde bli trolovad för att sedan kunna gifta sig med mannen hon fått sitt tredje barn med. Men kyrkoherden vägrade att gå med på detta. Margareta Mårtensdotter från Brattägen hade mött Gunnilla efter det  samtalet, och hade sagt att hon varit ”heel onder och vreder”.

Gunnilla ställdes på hösten 1665  inför rätta (rannsakades) på tinget i Undersåker, men nekade hela tiden till anklagelserna om att hon skulle ha satt trollskott och förgjort herr Adam.

Vid samma tillfälle vittnar Lars Gulliksson i Hovermo om att Gunilla botat honom från trollskott. Vilket ju var positivt, kan man tänka. Men tinget resonerade istället att kunde hon bota kunde hon säkert även konsten att förgöra.

Vid detta första ting erbjöd domaren Gunilla värjemålsed. Hon skulle då till nästa gång tinget samlades ha med sig 11 män, som kunde svära att Gunilla talade sanning när hon sa sig vara oskyldig, att hon var ärlig.

Så här ser en bit av originaltexten från första Rannsakningen ut

Läs avskriften av första rannsakningen här

18 oktober 1666 hålls laga ting i Undersåker. Åter samlades tinget, Herr Adams familj och Gunnila Jonsdotter.  Gunilla hade med sig  fem vittnen.

Margareta Mårtensdotter i Brattäggen, som Claes Adamsson (herr Adams son) tidigare kallat som vittne till att Gunnil hotat Herr Adam var på plats. Hon vittnade  om att hon hört

Hur skulle du tolka detta vittnesmål? Varför är hon kallad som vittne?
Hur skulle du tolka detta vittnesmål? Varför är hon kallad som vittne?

Lappgunnil när hon kom ut ur prästens hus i Kall. Gunilla var heligt arg och vred, men Margareta hörde henne inte säga något som hon kunde förstå. Gunnil plottrade på sitt språk (samiska), och exakt vad hon sa kunde hon inte berätta. Dessutom betygade allmogen här i Undersåker, likväl som i Oviken, och över hela landet (Jämtland) att denne Gunnila går i gårdarna, dricker sig full av brännvin, och sedan blir de aldrig av med henne. När de vill få ut henne genom dörren, och bort från gården hotar hon dem, säger massa onda saker, plottrar, förbannar och svär på sitt språk så att folk är rädda att få syn på henne och alla vill bli av med henne från fjället och bort från socknen.

Befallningsmannen frågade allvarligt Gunnila om hon kunde erkänna att hon var den som förgjort herr Adam? På det svarade hon tydligt nej, det hade hon aldrig gjort, och hon skulle inte kunna det heller.

Hur skulle du klara dig, kan du kalla in 11 män som vittnar till din fördel?
Hur skulle du klara dig, kan du kalla in 11 män som vittnar till din fördel?

Hon tillfrågades då vilka försvarare hon hade med sig, som skulle kunna svära för hennes oskuld. Hon visade då sin bror, sina två syskonbarn, och sin brorshustru och sin systerson. Domaren menade att de var dels för få och dels för nära släkt, så han godkände dem inte. Inte heller kunde nämnden fria henne från de grova misstankar och andra hot som hon överallt utspridit både här på tinget som överallt i landet.

Eftersom denna lapp Gunnila Jonsdotter alldeles och envist nekar sig vara vållande eller orsak till Herr Adams svaghet och sjukdom, samtidigt som det finns många vittnesmål och allvarliga misstankar

Vilka misstankar hänvisar tinget till? Hur skulle du döma henne?
Vilka misstankar hänvisar tinget till? Hur skulle du döma henne?

om att hon är skyldig, och hon inte har lyckats få fram nöjaktiga försvarare utan bara sådana som hon själv och släktingar till henne, kan rätten inte fria henne utan dömer Gunnila Jonsdotter efter 6e kapitlet i högmålsbalken i landslaget till döden. Dock måste målet skickas vidare till Kungliga hovrätten för vidare bedömning.

Denna rannsakning överskickades den 2 jan 1667 till den höglovliga Kungliga hovrätten. Det blev då Hovrätten som fick bestämma, fastställa, vilket straff hon till slut skulle få.

Läs avskriften från den andra här

Läs en tolkning av hela  rannsakningen här

Läs en tolkning av domen här

Vad hände med Gunilla?

Kommentera