Jamtaland
På 1300-talet hörde Jämtland till Norge. Norge liksom många andra länder vid den här tiden, var dock inte den typ av nationer som vi tänker på idag. Istället bestod landet av olika regioner med mer eller mindre självstyre, men som hölls ihop till ett rike. Alla delar hade genom detta en särställning i riket. I ett brev från den 13 augusti 1301, t ex, bestämmer kung Håkon Magnusson Högben att privilegiet att jaga älg på skidor endast ska gälla jämtarna, men de förbjuds att göra det någon annanstans än i Jämtland. Jämtland benämns då som det ”östra riket”.
1371, d v s när brevet skrivs, är riddare Narve Ingevaldsson kungens styresman i Jämtland.
Texten på latin är ”SIGILLUM DOMMUNITATIS DE IEMTHALANDIA” vilket kan översättas med ”Sigillet för allmogen i Jämtland”. Det jämtländska sigillet är från slutet av 1200-talet. Symbolen är det norska yxbärande lejonet. Skölden är okrönt vilket skiljer det från riksvapnet. Originalsigillet finns i Riksarkivet i Oslo. På sigillet ser man jägare med pilbågar riktade mot ekorrar. Ekorrarnas vinterpäls, eller gråverk som dessa kallas, var en viktig handelsvara under den här tiden, och användes för att betala skatt till kungen. Sigillet används idag som symbol på den jämtländska flaggan.
Lagar
Om Jämtland haft en egen landslag är oklart. Det finns inget exemplar bevarat av någon Jämtlandslag, även om den omnämns i t ex brev. Det kan också vara så, att man syftar ”på den i Jämtland rådande lagen”. I så fall är det Frostatingslagen (från 1200-talet) och den norska landslagen från 1270-talet som man syftar på. Den norska landslagen sammanställdes av Magnus Lagaböte (”lagförbättraren”). Han utgick från de gamla norska lagarna och sammanställde till just en landslag. Om det funnits en Jämtlandslag, behöver den inte ha varit nedskriven. Den kan lika gärna ha traderats muntligt från generation till generation.
Digerdöden
Digerdöden härjade under 1300-talet, och kom till Jämtland omkring 1350. Enligt sägnen ödelade sjukdomen Lockne till den grad att det bara syntes rök ur fyra skorstenar inom hela socknen. I Jämtland finns ett ovanligt stort antal ödesbölen (övergivna gårdar), vilka blev öde just under 1300-talet. Om det var p g a Digerdöden, eller för att folk flyttade härifrån av andra anledningar vet vi dock inte med säkerhet.