Demokrati är ingenting man bara får. I Sverige brukar vi säga att vi fick allmän och lika rösträtt 1921. Men detta är inte alldeles sant, och mycket hände dessförinnan.
Runt år 1900 var det många olika grupper i samhället som stod utanför rösträttssystemet. Många av dem försökte påverka politiker med olika argument, så att just de skulle få möjlighet att delta. Den stora gruppen var arbetarna inom industri och jordbruk. Vissa gruppers röster hördes inte alls, till exempel minoritetsgrupper och människor med funktionsvariationer.
Den stora gruppen med arbetare insåg att samtidigt som de krävde att få delta, måste de själva också förbättra sina kunskaper inom olika områden. I en framtid där de fått igenom sina krav, måste de själva också kunna ta ansvar inom politiken. Ett sätt många valde var att starta en diskussionsklubb.
Här finns exempel från två olika byar i Jämtland där ”vanliga” ungdomar samlas och diskuterar olika frågor. De tränar på att lyfta en fråga, prata inför andra genom att argumentera och sedan även leda mötet och ibland också skriva protokoll. Kunskaper som de själva menar är viktiga att kunna inför framtiden då de alla förhoppningsvis har rösträtt. Denna typ av diskussionsklubbar var vanliga inom fackförenings- och nykterhetsrörelsen.
Om diskussionsföreningar i Jämtland
Vad diskuterade ungdomarna om?
Diskussionsföreningen ”Tyst”
Diskussionsföreningen ”På Lek och Allvar”
Läs mer
Vaddå demokratisering?
Hur växte demokratin fram i Sverige?
Riksdagens historia
Tvåkammarsystemet
