De inslag som ska finnas i en demokrati är fria partier, opinions-bildning och fri nyhetsförmedling. I Sverige har flera av dessa inslag funnits länge. Demokratiseringen kan man säga har skett genom successiva reformer i en lång och utdragen process. Det som föll på plats sist var allmän rösträtt för män till andra kammaren. Och den brukar sägas vara färdigt i samband med 1921 års riksdagsval när även kvinnor fick rösta. I själva verket avslutades denna process först 1989 då begreppet ”omyndigförklaring” ströks och kampen om allmän och lika rösträtt kan sägas vara slutförd.
Tidigare var rösträtten varit kopplad till inkomst och kön, och det fanns många undantag som det vi lite slarvigt kallar för ”allmän rösträtt”. Även efter beslutet 1919 hamnade många utanför. Undantagen kallades ”ordentlighetsstreck” . I praktiken kunde det innebära att man haft rösträtt innan 1919, men att man plötsligt blev av med den rätten. Läs mer om strecken här.
Det var många som drev på frågan och krävde allmän och lika rösträtt. Hela denna kamp ska ses i ett sammanhang av stora samhällsförändringar: många flyttade från land till stad, kyrkan förlorade mer och mer makt och man gick från arbete på en gård med betalning i kost och logi, till att bli lönearbetare i fabriksmiljö. Det var en tid där man kunde ifrågasätta det som varit, för att det nu var möjligt att förändra.
Diskussionsföreningen Tyst från Rödön diskuterar år 1890 skolan och vad barnen får lära sig.
Vadå diskussionsföreningar?
Läs mer om de under denna länk.