Lite om hur det var på den tiden…
Folkrörelser
Under slutet av 1800-talet uppstår flera s.k. folkrörelser. Dessa blev ”folkets” rörelser eftersom nästan alla var med i någon av dem. Folkrörelserna blev därmed viktiga i den demokratiska utvecklingen av samhället. Man ville vara delaktig, påverka och göra skillnad i frågor som man tyckte var viktiga. En viktig del i framgångarna och entusiasmen var att man gjorde detta tillsammans med andra. Social samvaro med människor som drivs av samma idéer och som gillar samma saker som en själv, är en stark anledning till att folkrörelserna och föreningarna i dem blev så populära.
Idrottsrörelsen
Idrottsrörelsen, som fick sitt stora genomslag under 1900-talets första decennier, kom att bli den största folkrörelsen. Idrottsrörelsen bedrevs framför allt i föreningsform, där medlemmarna både kunde vara aktiva och bestämma över verksamheten. Detta var något nytt för många. Dessutom engagerade och samlade idrottsrörelsen människor från olika samhällsskikt kring den gemensamma idrotten, vilket bröt många gamla sociala mönster. Här var det idrottsutövandet som stod i centrum – inte förmögenhet, politisk övertygelse eller något annat. Alla kunde vara med. En annan förutsättning var det nya fenomenet fritid, vilket hade uppkommit i samband med industrialiseringen och mer reglerad arbetstid. Från 1938 hade man dessutom rätt till två veckors semester att nyttja som man ville. Många klubbar och föreningar som är aktiva idag har sina rötter från seklets första årtionden. Kanske har du varit aktiv i någon av dem..?
Folkhälsa och frisksportarna
I anslutning till sport och idrottande växte även en slags hälsorörelse fram. Att vara ”frisksportare” handlade om att mycket medvetet äta nyttigt, avstå alkohol och tobak, träna och vara ute i naturen. Detta blev för många människor en identitet och ett sundhetsideal. Att hålla sig frisk och stark blev receptet på lycka och framgång för individen. Att man fick bra själslig hälsa med positiva tankar, optimism och blev initiativrik på köpet var även det något som gick hand i hand med bilden av den sunda människan. ”En sund själ i en sund kropp” blev ledorden. Vägen dit handlade mycket om disciplin, kontroll och initiativ, vilket även ansågs gott för utvecklandet av hög moral och andra eftertraktade karaktärsdrag. Individens hälsa och välmående sågs även som en viktig del i den kollektiva folkhälsan, där landets befolkning sågs som viktiga kuggar i det samhälleliga maskineriet. En stark och sund befolkning blev likställt med en stark och sund nation. Det var den bild av landet Sverige som man ville förmedla vid 1900-talets första hälft.
I Jämtland
I Jämtland tog man till sig dessa ideal på många sätt. Den omgivande naturmiljön, som sedan tidigare lockat många turister, uppmuntrade nu länsborna till aktiviteter ute i det fria såväl sommar som vinter. Skidåkning, löpning, fotboll, skridskor, frisksport och gymnastik var bara några av de aktiviteter som man ägnade sig åt. Verksamheten bedrevs genom att det bildades föreningar där alla medlemmar hjälptes åt på olika sätt för att få verksamheten att gå runt. Det man samlades kring var det gemensamma intresset för idrotten, men även kring den nyfunna möjligheten till att kunna påverka sin fritid och göra skillnad. Det planerades och beslutades, skottades och byggdes, arrangerades lotterier och danser, spelades och hejades. Allt för att kunna ordna en aktiv fritid tillsammans i sin förening.
Källmaterialen och information om dem
Frågor kring källmaterialet- eget arbete
Summering av delmoment 2, Idrottsrörelsen och folkhälsa
Utifrån det du nu vet om den här tiden och om källmaterialet, hur skulle du summera det? Vad kan du säga om den här tiden, om idrottsrörelsen, frisksportarna och sundhetsidealet? Var det bra, dåligt eller både och? Vad i så fall? Hur ser vi på detta med idrott, hälsa och sundhet idag? Har all utveckling enbart varit bra, eller finns det saker som förändrats till det sämre? Annat du reflekterat över…?